Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Expressen Ledare: Flummigt initiativ (FI)

Foto: Christian Örnberg

Gudrun Schyman ska ha en eloge för att hon har väckt liv i sitt halvdöda lilla parti, Feministiskt initiativ, med kampanjidén "home party": FI-ledaren åker hem till folk och pratar feminism.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

På ett halvår har antalet partimedlemmar ökat från 1 500 till 9 000. På Facebook har man nästan 42 000 följare och enligt undersökningsföretaget Yougov samlar FI nästan två procent av väljarna.

Nu larmar vänsterherrar om att FI kan komma att stjäla röster från röda partier. Förutsatt att FI inte kommer in i riksdagen blir ju en röst på partiet en "bortkastad" vänsterröst. Vilket förstås skulle gynna alliansen.

För att lite närmare lokalisera partiets plats på högervänsterskalan, och ta fasta på den fråga väljarna rankar som viktigast inför valet, låt oss studera FI:s politik för grundskolan.

Partiet har 29 grundskolemål i sitt partiprogram. Det första är att utbildningen ska ha "ett obligatoriskt könsmakts-, funktionalitets-, hbtq-, antirasistiskt perspektiv". Nummer två: det ska finnas "inslag av normkritisk pedagogik". Det tredje handlar om klimatkunskap. Fyra: vikten av feministiskt självförsvar och utbildning i hur "föreställningar om manlighet" begränsar kvinnor och flickor. Sedan kommer bra arbetsmiljö och icke-våld. Och det ska vara 20 elever i varje klass, max sex timmars skoldag, inga läxor och inga betyg. Men överallt heltidsanställda kuratorer, skolsköterskor, studievägledare, social- och specialpedagoger samt "diskrimineringskontaktpersoner". Inget är för dyrt och allt är viktigt för FI - utom möjligen kunskapsresultat, i traditionell mening.

Behövs verkligen all denna skolfeminism? Det går ju mycket bra för flickorna i skolan - den av kvinnliga lärare dominerade skolan. Det är pojkarna som har stora problem. Men detta berörs inte. FI framstår som kvinnornas parti i betydligt högre grad än jämställdhetens.

Och visst är FI ett vänsterparti - vänsterfeministpopulistiskt. Ordet prioritera verkar inte finnas i vokabulären. Man vill ha välfärd ultra deluxe magnum. Och FI vill förvisso gå längre än alla andra partier i feministisk riktning. Bland annat önskas ett jämställdhetsdepartement, en jämställdhetsmyndighet som ska granska andra myndigheter och ett jämställdhetsutskott i riksdagen. Till att börja med.

Det finns ultrafeministiska förslag, som att gemensam vårdnad ska vara utesluten om det finns "substantiella tecken på våld eller övergrepp". Det låter som att kvinnor ska kunna få ensam vårdnad utan bevis eller dom, bara genom att hävda att pappan har betett sig vedervärdigt. Behjärtansvärt, men högst rättsosäkert och vanskligt i vårdnadstvisternas infekterade värld.

FI är ett parti i tiden, fyllt med identitetspolitik och den typ av idealistiska ställningstaganden som människor gärna retweetar och lajkar. Och levde vi i ett grovt patriarkat där kvinnor knappt hade rösträtt, vore en röst på FI en god idé.

Men det gör vi ju inte.