Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Expressen Ledare:
Betygen är flummiga

Foto: Shutterstock

Pisa-resultaten behöver inte vara så dåliga som vi trodde - den tesen framkastar Dagens Nyheter efter att ha jämfört svenska elevers Pisa-resultat (usla) med resultaten på nationella prov (bättre). De svaga Pisa-resultaten förklarar DN med att eleverna var provtrötta och omotiverade.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Det vore en enastående god nyhet om svenska 15-åringar är mer framgångsrika än sitt rykte, men DN:s tes övertygar tyvärr inte. Elever i andra länder kan förstås också bli provtrötta. Och viljan och förmågan att prestera när man ställs inför intellektuella utmaningar är en viktig förutsättning för att klara högre studier.

Nej, vi bör nog utgå ifrån att det är ungefär så illa som vi tror. Och på senare tid har det dessutom kommit nya nedslående nyheter från skolans värld: Eleverna blir förvirrade och nedslagna av det nya betygssystemet.

Detta system, med stegen A-E och F för underkänt, ersatte det gamla MVG-systemet. Detta hade för få betygssteg och var dessutom inflationsdrivande. Nu har man infört fler steg och mer detaljerade betygskriterier.

Den här utvecklingen förutsåg kritiker av det målrelaterade betygssystemet redan när det infördes: När man lämnar de relativa betygen och inför betygsmål som alla i teorin kan nå, blir det inflation. Inflationen försöker man sedan motverka genom att det skrivs "tydligare" kriterier. I praktiken blir de bara krångligare. Inga - lärare, elever, föräldrar - förstår dem. De förlorar legitimitet. Och lärarna blir stressade dokumenterande robotar i stället för att vara reflekterande pedagoger.

En annan kritik mot de nya betygen är att den sämsta prestationen avgör. En elev med delresultaten A A A A A E kan högst få ett D i betyg, medan en mindre briljant, men stadig elev med delresultaten CCCCCC, får ett C. Det blir alltså viktigare att inte misslyckas än att lyckas. Börjar man terminen med ett B är det ingen idé att sedan samla på sig A:n. Det är ingen idé att bli bättre!

Skolforskaren Jonas Vlachos påpekar i Sveriges Radio att detta svär mot den logik som råder på högskolan och i arbetslivet. Det är våra styrkor som bestämmer var vi hamnar och vad vi kan bidra med till samhället. Alla har svagheter, och dåliga dagar, men de är inte avgörande.

Dessutom riskerar många elever att få ofullständiga betyg, trots att de i princip har klarat målen. Och ett F, underkänt, är mycket mer stigmatiserande än ettor och tvåor var i det gamla relativa systemet. Underkända klarar sig mycket dåligt på arbetsmarknaden.

Nu kräver Socialdemokraterna att det nya betygssystemet utvärderas. Det låter högst rimligt. S var dock med och genomdrev detta system - och forskare förutsåg snabbt de problem som nu har "upptäckts" av politikerna.

Det är svårt att se hur den svenska skolan ska komma upp på banan igen. Men det borde börja med att samliga skolpolitiker, klädda i tagelskjorta, börjar lyssna på vad svenska och internationella skolforskare säger. Och att de sedan agerar därefter.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!