Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Exploateringen sker med politikernas goda minne

Här kan du se ett tv-inslag från Johanna Karlssons reportage om 14-åriga Suravi.
Reportern Johanna Karlsson tillsammans med kollegan Zakir under det år då hon arbetade som servitris på restaurangen vid Möllevångstorget i Malmö.Foto: Privat

Ingen kan längre vara förvånad över utländsk arbetskraft utnyttjas i Sverige. Det är en helt logisk följd av dagens regelverk.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

En kock får arbeta från klockan nio på morgonen till ett på natten, sova i ett utkylt ölförråd och ta lån för att betala en svensk skenhustru. En 14-årig flicka i Bangladesh får falska papper, gifts bort med en restaurangägare i Malmö och arbetar utan lön för mannen och hans släktingar här i Sverige.

Johanna Karlssons reportage i Expressen på nyårsdagen om arbetsvillkoren för Zakir och Suvari på en restaurang vid Möllevången i Malmö beskriver ett modernt slaveri mitt i välfärdssamhället.

Arbetskraftsinvandrare utnyttjas

Tyvärr handlar det inte om enstaka fall. Utnyttjandet av människor i skuggsamhället har pågått länge i Sverige. Så sent som i oktober avslöjade tidningen Arbetet hur papperslösa daglönare syr gardiner i en svartfabrik i Malmö. Redan 2012 kunde Johanna Karlsson i Sydsvenskan beskriva exploateringen på restaurangen. Men det har inte fått några större följder - ägarfamiljen har tvärtom expanderat.

När sådana missförhållanden blir kända brukar det höjas röster för mer kontroller och hårdare straff. Det behöver inte vara fel. Det är exempelvis bra att brottet människoexploatering har tillkommit. Politikerna behöver också se till att Migrationsverket får tillgång till Skatteverkets register samt täta det kryphål som gör att personer som säljer osanna jobberbjudanden inte kan dömas för människosmuggling.

Men rent generellt borde lagstiftarna fundera mer på vilka incitament till utnyttjande som regelverken skapar – och mindre på hur man kan straffa de människor som drar nytta av lagstiftningen, för det är ofta hopplöst svårt.

Dagens system för arbetskraftsinvandring är ett tydligt exempel. Alliansen öppnade år 2008 för invandring till enkla jobb utan arbetsmarknadsprövning för människor utanför EU. Genom åren har regelverket skärpts en aning och möjligheterna till kontroller har ökat. Men grundproblemet kvarstår: Arbetare som är beroende av en specifik arbetsgivare för att få stanna hamnar i en väldigt utsatt position och medverkar ytterst sällan själva till att avslöja missförhållanden.

Strama åt arbetskraftsinvandringen

Att skärpa reglerna för arbetskraftsinvandring är inget universalmedel mot exploateringen av utländsk arbetskraft. Zakir kom hit på ett studentvisum, Suvari som anhöriginvandrare. Myndigheter vittnar också om att även arbetskraft från andra EU-länder utnyttjas i Sverige.

Men dagens regler underlättar för exploateringen. Andra arbetare på restaurangen har exempelvis sökt asyl när deras studentvisum gått ut. Syftet är att senare kunna ansöka om spårbyte för att bli arbetskraftsinvandrare. 

Larmrapporterna om effekterna av lagstiftningen har duggat tätt de senaste åren. I höstas varnade flera myndigheter för att den organiserade brottsligheten utnyttjar reglerna.

Men Januariavtalet slår fast att regelverket för arbetskraftsinvandringen ska värnas.

Exploateringen sker med politikernas goda minne.