Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Experimentera inte med könsbyten på barn

Miley Cyrus, Angel Haze och Caitlyn Jenner är några av de kändisar som på senare tid har berättat om att de inte identifierar sig med sitt biologiska kön.

Att tillåta könsbyte för barn vore ett alltför drastiskt steg. Det nya förslaget borde stoppas.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

De senaste åren har antalet unga som vill byta kön ökat kraftigt – med 100 procent årligen. Forskarna vet ännu inte vad ökningen beror på.

Regeringen gav en utredare i uppdrag att titta på lagstiftningen kring könsbyteskirurgi, och för några veckor sedan presenterades förslaget: att barn under 18 år ska kunna genomgå underlivskirurgiska ingrepp om Socialstyrelsen gett tillstånd, och att vårdnadshavarnas godkännande inte ska vara ett absolut krav om barnet är över 15 år.

Frågan är svår, eftersom könsbekräftande behandling – både när det gäller hormonbehandling och underlivskirurgi – leder till sterilitet. Ingreppen är dessutom irreversibla. 

För alla andra gäller att man måste vara 25 år fyllda för att få sterilisera sig. Lagen motiveras med att ett oåterkalleligt beslut ska vara genomtänkt. Den mänskliga hjärnan är inte fullt utvecklad förrän i 25-årsåldern, och frontalloben, där resonemang, planering och riskbedömning sker, utvecklas sist. 

Vad är en "normal" tonårstid?

Det kan finnas skäl att tillåta sterilisering och underlivskirurgi på tonåringar ändå – i vissa undantagsfall. Så många som var tredje transperson hade övervägt att ta sitt liv under det senaste året, larmade Folkhälsomyndigheten 2015. Men besluten måste ske med stor varsamhet. 

Bara omkring 20 procent av de barn som säger sig ha en annan könsidentitet än det biologiska könet går vidare med kirurgi och hormonbehandling i vuxen ålder. För de flesta barn är känslan av att tillhöra ett annat kön övergående. Därför är det viktigt att utredningen inför ett könsbytesbeslut får ta tid.

I förslaget står att Socialstyrelsen ska ge tillstånd till minderåriga om det finns ”synnerliga skäl” för ingreppet. Det handlar om ”avsevärt lidande” som exempelvis leder till ”att ungdomen inte kan gå i skolan, umgås med vänner, inleda relationer, känna sig bekväm med att visa sin kropp, eller ha sex”. 

Stycket fortsätter med att ”ibland är underlivskirurgi det enda som gör det möjligt för ungdomen att leva i enlighet med sin könsidentitet och få en ’normal’ tonårstid”.

Men vad är en normal tonårstid? Drygt hälften av svenska ungdomar har inte sexdebuterat när de fyller 18 år, enligt en Yougov-undersökning. Exakt hur många som känner sig bekväma med att visa sin kropp, eller som har haft pojk- och flickvänner är svårt att veta. Och nog är det fullt normalt att vara både okysst och osäker i tonåren. 

Forskningsstöd saknas

Regeringen har inte satt ned foten i frågan. Men ministrarna Annika Strandhäll och Alice Bah Kuhnke välkomnade utredningen i en debattartikel, för att ”Sverige borde vara ett land i framkant”. 

Tillåt en motfråga: Är det så viktigt att Sverige springer före, att man kan experimentera med ungas hälsa? Utredningen konstaterar nämligen att ”det saknas forskningsstöd för underlivskirurgi på personer som inte har fyllt 18 år”. 

Att bevilja långtgående, irreversibla ingrepp på barn som inte fyllt 18 för att de ska få en ”normal” tonårstid vore oansvarigt. 

 

Läs också: Feminism är inte transfobi 

Fotnot: I tv-spelaren ovan visas senaste avsnittet av Ledarsnack, denna gång om Miljöpartiet.