Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

EU-bidrag ger grisig förbrödring i Norden

EU-BIDRAG. Alla som får reklampengar från EU:s livsmedelskonto måste använda denna signatur.Foto: EU
KREBINETTER. Ett av alla recepten på hemsidan gillagris.se. De sex filmerna på youtube har som mest sju visningar.Foto: gillagris.se

Svenska grisproducenter har baktalat danska svin i åratal. Men tack vare 27 miljoner i EU-bidrag för reklam gillar man nu gris ihop. Det är grymt illa.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

För tio år sedan åt svenskarna i snitt 36 kilo griskött om året. I fjol drygt 32 kilo. Tidigare har de svenska svinbönderna främst försökt slå vakt om sina intressen genom att tala illa om det billigare fläsket som importerats från Danmark.

För fem år sedan var medierna fyllda av berättelser om små boxar, äckliga slaktstallar och antibiotikaanvändning på andra sidan Öresund. Mathandlare som lovade sluta sälja danskt griskött lovordades av riksdagsledamoten Fredrick Federley (C). Han sa också att Danmark borde åtalas för att det förekommer knorrkupering, trots att det är förbjudet.

Svenskar ratar danskt fläsk, äter kyckling i stället

Den kampanjen fick effekt. Importen av griskött har fallit med nästan 20 procent på fem år. Men den svenska produktionen har alltså inte ökat i motsvarande mån. Svenskarna äter i stället nästan fem kilo mer kyckling än för tio år sedan.  

Utvecklingen är likadan i Danmark, och speciellt bland de unga. 

Därför har de forna fienderna nu förlikats och det med EU-pengar som glidmedel. Svenskt kött och Landbrug & Fødevarer har en kampanj ihop sedan 1 juni. ”Gilla gris” heter den här, ”Glad for gris” i Danmark. 

På hemsidorna finns samma recept av två danska och två svenska kockar. Men texterna om kampanjen skiljer sig åt. 

Organisationen Svenskt kött låtsas att inte vilja sälja

Danskarna konstaterar kort och gott avsikten är att visa ”hvor let det kan være at lave mad, der smager af mere, når man bruger grisekød. ”

Svenskarna tar förstås hänsyn till klimatdebatten och lägger till: ”Vi vill inte ha mer kött. Vi vill ha mer smak...Och laga med rikliga mängder grönsaker och örter.”

Nja, receptet på ”Krebinetter med stekt spenat och potatismos” innehåller 800 gram potatis, 500 gram fläskfärs, 200 gram spenat och två vitlöksklyftor. Samt 75 gram smör och 2 deciliter grädde. Svenskt kött var det.

Om marknadsföringen för drygt 33 miljoner kronor, varav EU står för 80 procent, får effekt på försäljningen återstår att se. 

Inte ett bä från EU-stödda ”Signed by nature”

Reklamkampanjen ”Signed by Nature” ska med EU-bidrag på drygt 20 miljoner kronor öka konsumtionen av get och lamm i Grekland, Tyskland och Sverige. Beslutet togs av EU i fjol och än har det varken hörts mä eller bä.

EU:s budget för marknadsföring av livsmedel har ökat kraftigt. När sloganen ”Enjoy it´s from Europe” lanserades 2016 hade man 111 miljoner euro att dela ut. Nästa år är summan 200. 

Det är i EU-sammanhang ett pluttbelopp. Men likväl är det stötande att skattemedel används för att betala för livsmedelsföretags gemensamma reklamkampanjer. Dessutom kan insatserna vara rent kontraproduktiva 

De franska och ungerska barn som utsätts för de animerade figurerna Frutti och Veggi torde snarare undvika tomater, gurka och jordgubbar än kasta sig över dem.

Ät gärna en tomatsallad och knaprig grissvans, men kupera EU:s PR-budget.

 

Läs också: Sverige är galet bidragsberoende 

Sluta göda korruptionen med stora EU-bidrag