Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Ett bidrag mot jobb

Göran Hägglunds vårdnadsbidrag bidrar till arbetslöshet. Foto: Sven Lindwall

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.


Vårdnadsbidraget försvårar
integrationen av invandrarkvinnor på arbetsmarknaden och bör avskaffas. Det fastslår utredarna Åsa Olli Segendorf och Tommi Teljosuo vid "tankesmedjan" ESO (regeringens expertgrupp för studier i offentlig ekonomi) i en ny rapport om sysselsättningen för invandrare. Vårdnadsbidraget beskrivs som en kvinno- och fattigdomsfälla vars negativa effekter är särskilt stora för utrikes födda kvinnor som redan har liten anknytning till arbetsmarknaden.

Det är ingen hemlighet att vårdnadsbidraget är Kristdemokraternas bäbis. Regeringen gav år 2008 kommunerna rätt att införa kommunala vårdnadsbidrag, och de finns nu i ett hundratal kommuner. Huvudsyftet var att bädda för ökad valfrihet i fråga om barnomsorgen. Man ska såklart inte underskatta nyttan av att experimentera på lokal nivå där kostnaden för misslyckanden är relativt låg. Om det stannade där. Kd har dock velat gå längre och krävt obligatoriskt - och dubbelt så högt - vårdnadsbidrag i alla kommuner.
Regeringens reaktioner på sin egen expertgrupps slutsatser är också milt sagt skeptiska. Fredrik Reinfeldt anser att "flera av argumenten rimligen inte kan vara giltiga" och tycker att man borde diskutera jobbskatteavdraget i stället. Integrationsaspekten tycks - naturligtvis - helt gå förbi KD:s partisekreterare Acko Ankarberg Johansson - hon nöjer sig med att sätta likhetstecken mellan slopat vårdnadsbidrag och försämrad familjepolitik.
Med detta sagt betonar ESO att ingen enskild insats kan förändra situationen på arbetsmarknaden för utrikes födda, och radar därför utöver vårdnadsbidragets avskaffande upp ett batteri med åtgärder som syftar till att förbättra individens kompetens och öka incitamenten att söka jobb.
Men det botar föga om det inte finns jobb att söka. Medan rapportförfattarna klokt nog avråder från direkta subventioner till utrikes födda företagare, undviker man samtidigt en diskussion kring de generella förutsättningarna för företagande, som sänkta skatter och minskat regelkrångel.

Förvisso identifieras höga ingångslöner som en av anledningarna till att invandrare har svårt att hitta arbete, men ur detta mynnar inga förslag. Man föreslår i stället en informationssatsning om företagande till nyanlända invandrare.
Den svenska debatten kring arbetsmarknad och integration behöver fler reflektioner kring hur existerande företag ska kunna och våga anställa såväl svenskar som invandrare, och kring invandrares förutsättningar att starta eget. Utrikes födda kommer att ha problem med språkkunskaper och diskriminering vilka insatser som än genomförs, och barriärerna för deras inträde på arbetsmarknaden alltid vara högre än för infödda svenskar.
Desto större anledning att öka deras möjligheter att förlita sig på sin egen förmåga snarare än på omgivningens välvilja.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!