Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Eric Erfors

Stoppa bankernas moralpoliser, Borg

När företag tillåts diktera gränserna för yttrandefriheten är vi illa ute.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

|YTTRANDEFRIHET|

 

Det pågår en allvarlig maktförskjutning, där godtycket blivit en handelsvara. I stället för att nationella parlament och domstolar definierar gränserna för tryck- och yttrandefriheten, blir det vanligare att globala företagsjättar och banker agerar censorer och moralpoliser.

Debatten har bland annat handlat om Apple, senast om företagets nätbokhandel som vägrar att sälja dansken Peter Øvig Knudsens böcker "Hippie 1" och "Hippie 2", så länge bilder på nakna människor finns kvar i böckerna.

Visa och Mastercard framstod i sin tur som Obama-administrationens förlängda arm när de stoppade donationerna till Wikileaks.

Sånt händer naturligtvis inte i vårt upplysta Sverige, ett av yttrandefrihetens paradis på jorden. Eller?

Filmcensuren är tack och lov skrotad, men i stället har, jag hörde och häpnade, banktjänstemän i slips och Armanikostym tagit över.

 

Sveriges Radio berättade häromdagen om Ronald Hånell i Osby som driver e-handelsbutiken skrackfilmsbutiken.se.

Hånell ska sluta sälja skräckfilm då han tröttnat på att slåss mot alla banker som under årens lopp sagt upp betallösningarna för företaget.

Orsaken är inte att Hånell bedriver någon olaglig verksamhet, utan att skräckfilmerna betraktas som "omoraliska" av bankerna.

Banker och kreditkortsföretag använder sig av en internationell/amerikansk klausul för att rättfärdiga sin roll som moralpoliser.

Med dess etiska policys kan banker svartlista företag med hänvisning till "stötande beteende."

 

Tänk, vilken rysare det blir för en icke cineastiskt bevandrad banktjänsteman att avgöra filmernas grad av sedlighet.

För inte har väl bankerna hyrt in statliga Biografbyråns gamla censorer?

I SVT:s Kulturnyheterna försvarade Jan-Olof Brunila, chef för Swedbanks betalkortslösningar, den självpåtagna rollen som moralens väktare.

Han talade om bankens uppgift att stoppa betalningar för "bestialiskt beteende" och fastslog att "ingen har någon mänsklig rättighet att förmedla betalning i de här nätverken."

Onekligen blir man nyfiken på Swedbanks svarta lista.

Samtidigt ses det som en mänsklig rättighet av bankerna, att staten ska utgöra lender of last resort om det går åt pipan på grund av moraliskt tvivelaktiga affärer.

Tala om dubbelmoral.

 

Jag känner mig tyvärr tvungen att påminna Jan-Olof Brunila: Det är Ronald Hånell i Osby och resten av skattebetalarkollektivet som sannolikt räddade Swedbank, inklusive tjänsterna som moralpoliser, under finanskrisen 2008.

Nåväl, nu utgör yttrandefriheten en grundläggande mänsklig rättighet. I de fall banker och kreditkortsföretag tar på sig rätten att definiera vilka kultur yttringar som är "stötande" och måste blockeras innebär det en faktisk begränsning av yttrandefriheten.

Banker är inte vilken verksamhet som helst, betalningssystemet utgör samhällets finansiella infrastruktur. Vilket kan illustreras med EU:s intensiva arbete med bankunionen.

 

Jag tycker att Anders Borg med sin ständiga bankbashing för länge sedan har passerat gränsen till ren populism.

Men här har finansministern plötsligt en principiell fråga att driva:

Banker ska inte med den "bestialiska" makten över betaltjänsterna kunna inskränka yttrandefriheten.

Och det ska regleras.