Eric Erfors

Sju korkade skatter som borde skrotas

I deklarationstider kan det vara värt att fundera på vilka skatter som kan slopas. Här är sju skarpa förslag:

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

1. Stämpelskatten. Borde kallas inflyttningsskatt. Köp ett radhus för 3 miljoner kronor och du får betala närmare 100 000 kronor för att ta ut nya pantbrev. Och vi blir alla stämplade som förlorare då skatten minskar rörligheten på bostadsmarknaden.

2. Kassettbandsskatten. Ja, så kallades den vid premiären 1982. Här har riksdag och regering anmärkningsvärt nog utlokaliserat skattepolitiken till ett upphovsrättsligt särintresse, Copyswede, som gör allt för att höja "privatkopieringsersättningen" på lagringsmedia som USB-minnen och hårddiskar. Men den skattebasen är på väg att försvinna när vi i stället streamar musik och film. Då jagar Copyswede nya intäkter och hovrätten godkände nyligen att Iphones ska beskattas.

3. Värnskatten. När Göran Persson var finansminister 1995 införde han värnskatten. Det hette då att skatten skulle vara "tillfällig". 20 år senare vill finansminister Magdalena Andersson skärpa progressiviteten och höjer jobbskatten för den som tjänar mer än 50 000 kronor.

Utredningar visar att ett slopande av värnskatten skulle vara egenfinansierat då folk skulle jobba mer. Men för S är symbolpolitiken viktigare än skatteeffekterna.

4. Begravningsskatten. Betänk Benjamin Franklins bevingade ord: "Det finns bara två saker man kan lita på här i livet: skatterna och döden. Tyvärr kommer de i fel ordning."

Alla som är folkbokförda i Sverige måste betala en årlig begravningsavgift. Någon särskild födelseavgift finns dock inte - ja, inte ännu, måste tilläggas. Begravningsskatten varierar i riket och trots alla vackra tal om jämlikhet från S- statsråden på första maj förblir vi väldigt olika inför döden.

En stockholmare som tjänar 25 000 kronor i månaden betala 195 kronor om året i begravningsavgift. En värmlänning med samma lön i Övre Älvdal måste betala 2 280 kronor och under 40 år blir det 83 000 kronor mer, enligt tidningen Kyrkogården. Här har Centern sin nya profilfråga: Begrav begravningsskatten!

5. Sockerskatter. EU:s planekonomiska jordbrukspolitik skulle ha gjort den sovjetiska politibyrån persiljegrön av avund. En svensk betodlare måste enligt gällande avtal betala 6 euro per ton i produktionsavgift till EU. Inte är det oväntat att det endast finns en uppköpare i Sverige? Nordic Sugar AB heter monopolisten.

6. Reklamskatten. Det har nu gått 13 år sedan riksdagen fattade beslutet om att den särskilda skatten på reklam i papperstidningar ska avskaffas. Inget har hänt, vilket är usel reklam för den svenska demokratin. TV behöver inte betala ett öre för sina reklamfilmer. Facebook slipper också skatta för sina annonser. Kulturminister Bah Kuhnke slår i stället ett kraftslag i luften och tillsätter en mediepolitisk utredning mot tidningsdöden.

7. Kärnkraftsskatten. Här har vi - ursäkta uttrycket - en riktig härdsmälta på skatteområdet! Sverige utmärker sig internationellt med sin speciella effektskatt på kärnkraft. Skatten beräknas på reaktorernas teoretiska effekt och inte på hur mycket el som faktiskt produceras i verkligheten. OKG som driver Oskarshamns kärnkraftverk betalar därför årligen en miljard kronor i kärnkraftsskatt, oavsett om de kör reaktorerna eller inte. För lite - tycker regeringen - och höjer skatten med 16,7 procent. Så prissätter MP fungerande reaktorer från marknaden.


Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.