Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Eric Erfors

Roboten gör sitt jobb – utan rut

De enkla jobben försvinner snabbt. Vad ska alla nyanlända jobba med?

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Ny krögare i vår personalmatsal. Endast kort eller betalning med app accepteras. Där försvann rimligen ett arbetstillfälle. Vi matgäster skrapar själva våra tallrikar och placerar dem i diskbehållarna. Där försvann ett diskplockarjobb.

På Konsum förväntas vi skanna våra varor. Julresan är bokad och betald på nätet och incheckningen gör vi själva. Kommunicera med en resebyråtjänsteman? Det jobbet är outsourcat till Indien.

Ungefär två procent av jobben automatiseras i Sverige per år, samtidigt tillkommer nya. Vi har tills nu kunnat behålla vår höga sysselsättningsgrad. Men den internationella debatten om robotrevolutionen handlar om vilka yrken som förväntas försvinna, sällan om vilka som ska tillkomma.


Inom 20 år kommer närmare vartannat jobb ha försvunnit på den amerikanska arbetsmarknaden, spår forskare vid Oxford i en ofta citerad rapport. 

Vad kommer då att ske i ingenjörslandet Sverige där produktiviteten ständigt ska höjas, där folket snabbt anammar ny teknik och där framsynta fackföreningar i regel välkomnar robotar och digitalisering? Nja, inte alltid, förstås.

I Stockholm har SL beslutat att upphöra med biljettkontroller på tvärbanan. I vår ska resenärerna visa kortet för en så kallad valideringsstolpe. Konduktörsfacket Seko protesterar med kampanjen "Rör inte vår konduktör."

Naturligtvis är det välkommet att enkla monotona och slitsamma jobb försvinner i tjänstenäringarna och i industrin. Men robotrevolutionen har sedan länge trängt in bland tjänstemannayrkena på kontoren - först var det bankomaten och sedan blev det nätbanken.


Debatten om att jobben håller på att ta slut har förts sedan industrialiseringens vagga. James Hargreaves spinnmaskin Spinnning Jenny orsakade våldsamma protester under mitten av 1700-talet och maskinerna förstördes av desperata handspinnare. Men några arbetslösa tjänstemän som demonstrerar i digitaliseringens högborg Kista har inte synts till

Arbetsförmedlingen konstaterar att matchningsproblemen bara har blivit värre på arbetsmarknaden. Samtidigt står vi inför en utbudschock när hundratusentals nyanlända ska sysselsättas. Hur då?

Ännu mer av rut-jobb? Lägre ingångslöner och sänkt tjänstemoms?

Jag har inga enkla svar, som politikernas om att "trösklarna måste sänkas". Frågan är oerhört komplicerad.

Ett svar är dock säkert: Den som höjer skatten på arbete har inte förstått vilka extrema jobbutmaningar Sverige står inför. Den oförståelsen är deprimerande stor: Var fjärde svensk får efter nyår höjd kommunalskatt.


Sverige har den lägsta andelen enkla jobb i EU. Det brukar användas som argument för att vi har en potentiellt stor marknad för nya låglönejobb. Jag tror inte på det. Varken facket eller svenska folket skulle acceptera lönenivåer där människor tvingas ha två jobb för att försörja sig. Vi svenskar är de jämlikaste av jämlikar. Vi vill inte dricksa skoputsare, hisskötare eller toalettföreståndare. Motviljan att bli uppassad är en utbredd jämlikhetsdygd. 

Årets julklapp? Enligt HUI är det robotdammsugaren. Det säger något viktigt om vilken tid och i vilket land vi lever i.