Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Eric Erfors

Reinfeldt dansar

FASTNADE I SPAGAT. Statsministern läxade upp ledamöterna under regeringsförklaringen. Foto: Robban Andersson

RIKSDAGEN. Jag ser Stefan Löfven sitta på läktaren med gamla partiledare som Alf Svensson och Lars Leijonborg.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

När Fredrik Reinfeldt tar in en ny arbetsmarknadsminister hittar han Elisabeth Svantesson i riksdagens arbetsmarknadsutskott.

Det brukar hävdas från S-håll att det inte spelar någon roll att Löfven saknar riksdagsplats. Men efter att ha sett Reinfeldt fullständigt mosa honom i debatten i SVT:s Aktuellt måste väl även några troende socialdemokrater tycka att Löfven hade mått bra av rejäl debatträning i riksdagen.

Även om själva regeringsförklaringen bara innehöll fem rader kulturpolitik så var kulturinslaget starkt under riksdagens officiella säsongsstart.

Avdelning teater: Den sparkade arbetsmarknadsministern Hillevi Engström uppger att hon "är väldigt glad" över att bli biståndsminister. Glad?

Ja, kanske hon är genuint nöjd med att slippa stånga sin blodiga panna mot den tröga myndighetskolossen Arbetsförmedlingen. Men Sida är inte heller att leka med; det kan Gunilla Carlsson intyga. Hon har haft sina kontroverser och har precis som Hillevi Engström sparkat en generaldirektör. Carlsson har också kritiserats internt på departementet.

Så har Reinfeldt kickat Carlsson?

Knappast. Hon är ingen dussinpolitiker utan förste vice ordförande i Moderaterna. Biståndspolitik är heller ingen valvinnare för S.

Varje moderat minister som tvingas lämna är också ett underkännande av statsministerns omdöme när det gäller rekryteringar. Regeringskompetensen är ett viktigt vapen i valrörelsen.

Allt talar för att Gunilla Carlsson inte spelar teater utan verkligen vill göra något annat. Det blir väl för Carl Bildt att gå igenom listan på lediga ambassadörsposter, såvida saken inte redan är ordnad. Och då talar vi inte om Pyongyang.

Nyligen sparkade Hillevi Engström Arbetsförmedlingens chef Angeles Bermudez Svankvist och nu tvingas hon själv lämna jobbet. Reinfeldt hade väl gjort "en sammantagen bedömning". Sådan är toppolitikens villkor. Å andra sidan behövde inte Engström anlita någon jobbcoach.

Regeringen har meddelat att en översyn av Arbetsförmedlingen ska göras. Oklart vad det betyder, men det står klart att arbetsmarknadspolitiken, speciellt ett valår, utgör ett allvarligt problem för varje regering. Minns hur Fredrik Reinfeldt 2006 kritiserade Göran Persson för att dölja den faktiska arbetslösheten i olika åtgärder. Och 2013 bygger Reinfeldt ut sitt Fas 3.

Avdelning balett: Reinfeldt vill att jobbskatteavdraget och brytpunkten för när man ska betala statlig skatt ska dansa igenom riksdagen. Fast statsministern fastnade i spagat när han i regeringsförklaringen läxade upp de församlade riksdagsledamöterna. De skulle minsann veta att "här i riksdagen" har vi en tradition av ärligt spel: "Riksdagsarbetet och budgethanteringen bygger på lagar som stiftats i brett samförstånd men också på traditioner och praxis."

Reinfeldt må vara rädd för att de rödgröna och SD begraver brytpunktsförslaget i ett utskottsinitiativ, men en statsminister borde visa riksdagen mer respekt. Inte minst när han leder en minoritetsregering.

Avdelning musik: Mando Diao spelade tre av sina Fröding-låtar under riksdagens öppnande. Behöver jag säga att de överglänste regeringsförklaringen?

Tack för "Infruset", Gustav Norén och Björn Dixgård! Här är det befogat att tala om en riktig kulturgärning.