Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Eric Erfors

Oj, så underkänt, finansministern

På torsdag kommer EU-kommissionens betyg på Sveriges ekonomi. Och nästa verbala smäll för Magdalena Andersson, skriver Eric Erfors. Foto: Pelle T Nilsson.

Betygsdags och kritiken haglar över Magdalena Andersson.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Först ut var Riksrevisionen som i förra veckan kritiserade finansministern för hennes budgettricksande. 11 miljarder kronor som skulle ha betalats ut i år, tidigarelades till 2015 för att inte spräcka årets utgiftstak.

Revisionens hårda ord var rena rama julafton för oppositionen som snabbt var ute på banan och viftade med myndighetens högst berättigade kritik.

Alliansen glömde - naturligtvis - att påminna om hur Anders Borg ägnade sig åt motsvarande kreativa bokföring under sin tid på finansdepartementet. Oppositionsrollen förpliktigar.

Det räcker att minnas hur Magdalena Andersson uppträdde i valrörelsen 2014 och anklagade Borg för att ha övergivit överskottsmålet.

Väl på plats i Rosenbad passade Andersson på att i praktisk politik skrota ovan nämnda mål. Numera är frågan är om hon ens uppnår ett balansmål, det vill säga att plus och minus går ihop under en konjunkturcykel.

I samband med vårbudgeten gick finansministern ut och lovade 10 extra "välfärdsmiljarder" till kommuner och landsting. Löftet mottogs med stående ovationer. Problemet är bara att dessa 10 miljarder inte har redovisats i vårbudgeten under utgiftstaket för 2017.

Även finansministerns egna betygsättare, ekonomerna i Finanspolitiska rådet, undrar nu var dessa 10 miljarder har tagit vägen.

En möjlig förklaring är att om de hade redovisats skulle utgiftstaket för 2017 ha blåst bort. Alltså ytterligare ett exempel på Anderssons kreativa bokföringsförmåga.

Finanspolitiska rådet är inte nådig i sin årliga utvärdering av regeringens ekonomiska politik. Med tanke på att tillväxten 2015 var 4,1 procent och att högkonjunkturen är här, så är finanspolitiken alldeles för expansiv.

Regeringen kan inte skylla allt på asylnotan, konstaterar rådet.

Och visst, det stämmer: Biståndsministern och nyvalda språkröret Isabella Lövin (MP) har ju delat med sig av närmare 30 procent av biståndet till flyktingsmottagandet.

Stefan Löfven kan glömma sitt jobbmål om EU:s lägsta arbetslöshet 2020, sammanfattar ekonomerna. De är dock artiga att understryka att Sverige missgynnas statistiskt.

När Eurostat räknar unga utan jobb ingår även heltidsstudenter och därmed har problemet med ungdomsarbetslösheten blåsts upp. En tredjedel av samtliga arbetslösa i Sverige var heltidsstuderande 2015.

Tänkte då Löfven på våra statistiska nackdelar när han satte upp sitt arbetslöshetsmål? Skulle inte tro det.

Nu minskar glädjande nog den svenska ungdomsarbetslösheten. Men när de senaste årens flyktinginvandring - om ett par år - når arbetslöshetsstatistiken kommer den siffran att stiga kraftigt.

En majoritet av de inskriva på Arbetsförmedlingen är i dag utrikes födda. Den så kallade "etableringsfasen" är två år. Ett halvår efter att den hade avslutats 2014 var det endast 6 procent (!) av de nyanlända som hade ett riktigt jobb - utan någon subvention, skriver Finanspolitiska rådet. Och upprepar sitt krav på en expertkommission.

Kommission eller ej: Jag noterar att Löfven på första maj lovade 5 000 "beredskapsjobb" - som en droppe i havet. Regeringen förefaller sakna krisinsikt inför de väldiga integrationsproblem som väntar Sverige.

På torsdag kommer EU-kommissionens betyg på Sveriges ekonomi. Och nästa verbala smäll för Magdalena Andersson.

 

Läs också:

 

Finansministerns egen Panamahatt

 

5 nedskärningar som ministern vill dölja

 

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för fler ledare och krönikor.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!