Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Eric Erfors

Nej, vi måste inte ge tiggare bidrag

Romska tiggare i Sverige har rätt till socialbidrag, arbetsmarknadsåtgärder, sjukvård och skolgång, hävdar en människorättsorganisation. Här talar vi om rena juridiska fantasier.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Civil Rights Defenders (CRD) tidigare Svenska Helsingforskommittén, är en organisation vars viktiga arbete jag har haft djup respekt för. Mitt förtroende har nu devalverats, när människorättsorganisationen har valt att stämpla Sverige som ett land som medvetet kör över rumänska och bulgariska medborgares rättigheter.

"Jag är besviken över att Sverige kränker utsatta EU-medborgares rättigheter när de vistas här i vårt land", säger CRD:s chef Robert Hårdh i SR:s Ekot.

Hårdh borde anpassa tonläget till vad han har på fötterna. Och han är i princip barfota. Vad CRD gör är att redovisa sin subjektiva tolkning av olika internationella konventioner, EU-rätten och svensk lagstiftning. Vad som saknas är hänvisning till relevant rättspraxis och då blir den 39-sidiga rapporten ett enda långt juridiskt jonglerande där bollarna trillar ner på marken.

Ta socialbidragen. CRD medger att EU-rätten stadgar att Sverige inte är skyldig att ge en rumänsk medborgare socialt bistånd under de första tre månaderna hen vistas här. Men CRD hänvisar då i stället till Europarådets sociala stadga: Sverige måste följa sina förpliktelser "enligt internationell rätt".

Jag ser ingen redovisning till relevant rättspraxis om att vi inte skulle gör det, vare sig från EU-domstolen eller Europadomstolen. Hoppsan, där åkte ännu en boll i marken.

 

Varför nämner inte Hårdh att EU-domstolen förra året gav en tysk stad rätt när den stoppade en arbetslös rumänsk kvinna från att få bidrag? EU-domstolen fastslog: ”Utlänningar som rest in i landet i syfte att erhålla socialt bistånd eller vars uppehållsrätt endast följer av att de söker arbete har inte rätt till socialt bistånd.”

En del kommuner tolkar socialtjänstlagen som att deras ansvar för romska tiggare endast gäller akut hjälp. Den tolkningen sågar CRD med hänvisning till att den relevanta rättspraxisen är 20 år gammal och att Sverige i stället bör följa det fluffiga begreppet "bindande människorättsnormer".

Varför driver då inte CRD ett fall i en rättsprocess som visar hur vi "kränker utsatta EU-medborgares rättigheter"? Har Robert Hårdh kanske anmält Sverige till EU-kommissionen? Om inte, varsågod! Det finns blanketter på nätet. Då kanske vi i sinom tid får besked om de fria fantasier CRD ägnar sig åt har någon som helst förankring i den rättsliga verkligheten.

 

Precis som en kommuns resurser är begränsade i form av personal och pengar jobbar CRD under motsvarande villkor. CRD:s verksamhet är till 73 procent skattefinansierad via Sida och är något jag brukar kalla PGO, Partly Governmental Organisation, det vill säga en organisation som formellt är fristående från staten, men ändå finansiellt beroende. Skattepengar till CRD är också ändliga.

I stället för att satsa pengar på meningslösa beskyllningar kunde människorättsorganisation ha valt att lägga resurserna på att motverka de kränkningar av romer som är vardagsmat i Rumänien. Läs gärna Expressens viktiga artikelserie om Rumänien och tiggarna. Där framgår också att hjälporganisationer uppmanar att ge pengar till deras verksamhet på plats. Och inte i en mugg utanför Ica.