Låt public service finansieras via skattsedeln. Foto: Jan Wiriden
Låt public service finansieras via skattsedeln. Foto: Jan Wiriden
Eric Erfors

Mot skrothögen med tv-licensen

Publicerad

Politik är ibland konsten att krångla till det helt i onödan.

Expressen getinglogga
Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

|TV-POLITIK|

 

Jag tänker på tv-licensen. I dag får kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth ta emot den så kallade public service-kommitténs slut­rapport. Enligt förhandsuppgifter tänker kommittén föreslå att tv-licensen - precis som tjock-tv-apparaten - förpassas till historiens skrothög.

I stället ska vi betala en särskild public service-avgift via skattsedeln, motsvarande den begravningsavgift som finns i dag. Med den skillnaden att begravningsavgiften varierar över landet.

Det vore på alla sätt ett logiskt sätt att lösa finansieringsfrågan för Sveriges Radio, Utbildnings­radion och Sveriges Television. Dessutom kan dotterbolaget Radiotjänst i Kiruna skrotas. I dag sysselsätter företaget hela 120 personer och kostar licensbetalarna 146 miljoner kronor. Tv-pejling framstår väl i dag som folkhems-stasi anno 1980.

 

Men trots att verkligheten och teknikutvecklingen för länge sedan sprungit i från tv-licensen har våra politiker inte kommit till skott. Trots att det knappast är en nyhet att man kan se ny­heter i mobilen eller på datorn är utgångspunkten för "radio- och tv-avgiften" att det finns en tv-apparat i hushållet. Det innebär bland annat att licensbetalare med tv subventionerar den som bara lyssnar på Sveriges Radio. Och så tillkommer förstås problemet med alla licensskolkare.

Nu tycks det emellertid som om en bred politisk majoritet har insett att licens finansieringen har nått vägs ände.

Endast Vänsterpartiet är uttalade motståndare till en ny public service-skatt. Förre partiledaren Lars Ohlys deklarerade nyligen att: "Det finns en överhängande risk att SVT:s och Sveriges Radios oberoende hotas. Det är ett allvarligt demokrati­problem."

Okej, men nu befinner vi oss inte på Kuba.

 

Ohly låter som ett eko av alla public service-chefer som nostalgiskt kramar tv-licensen. När SR:s till­trädande vd Cilla Benkö ska framhålla fördelarna i en intervju i tidningen Riksdag & Departement säger hon: "Det är ett system där medborgarna vet att det utbud vi producerar inte påverkas av politiken."

Men vari består egentligen det stora politiska hotet mot oberoendet med en ny finansieringsform?

Public service är och förblir beroende av politiska beslut.

I dagens licenssystem är det riksdagen som beslutar om nivån - för när­varande 2 076 kronor om året. Det är också riks­dagen som beslutar hur pengarna ur Rund­radiofonden ska fördelas mellan de tre programbolagen.

Om riksdagen inför en särskild public service-skatt, indexerad och frikopplad från budgeten, så är det ingen praktisk skillnad vad gäller riksdags majoritetens möjlig heter att utöva inflytande.

 

SVT har i dag närmare 4 miljarder kronor per år i licenspengar. Vi som har sett på OS har inte kunnat undgå att se att "reklamfria" och "oberoende" SVT också är beroende av reklampengar. Enligt SVT handlar sponsorintäkterna om 40 miljoner kronor, det vill säga motsvarande en procent av intäkterna. Lägger man ner Radiotjänst med dess 146 miljoner så har man definitivt råd att sluta med sponsringen.

Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth har velat stoppa SVT:s sponsorberoende, men typiskt nog åkt på pumpen i riksdagen.

Så problemet är snarare det motsatta; det är public service som har haft den verkliga makten och fått politikerna att behålla tv-licensen.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag