Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Eric Erfors

Gunvald Larsson ska inte behöva jaga katter

Mikael Persbrandt som Gunvald Larsson.
Foto: Baldur Bragason

Polisutbildningen ska bli treårig och akademisk. Då borde våra välutbildade poliser befrias från ansvaret att ta hand om bortsprungna katter.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Vid årsskiftet genomgick polisen en organisatorisk revolution och blev en enda myndighet.

Det anmärkningsvärda är att när riksdagen beslutade om denna gigantiska reform missade politikerna den centrala frågan: Vilka uppgifter ska anses vara rent polisiära och vilka kan andra sköta? En förklaring till missen är den spridda uppfattningen bland politiker att polisen borde prioritera i stort sett allt.

Har du fler än åtta rum att hyra ut? Då måste du vända dig till polisen som beviljar det speciella tillstånd som krävs för hotell eller pensionat. Vad nu polisen har med denna bransch att göra.


En bortsprungen katt eller hund faller under hittegodslagen. Det gör också sköldpaddor på rymmen. Även om rollfigurer som Gunvald Larsson vanligen slipper befatta sig med katterna är det polismyndighetens ansvar att omhänderta, transportera, värdera och försälja eller avliva katten Maja.

Trots att frågan utretts ett antal gånger, och trots att det knappast kan anses tillhöra polismyndighetens kärnuppgift att vara kattvakt, fick den nya polisorganisationen leva med detta också.

Annars är cyklar ett mycket vanligt hittegods. Polisen har - tack och lov - ingen skyldighet att efterforska vem som är cykelns ägare, men myndigheten förblir ändå ansvarig för alla dessa hundratusentals hittegodsärenden om året.

Är borttappade grejer verkligen en polisiär uppgift? Nej. Om det nu inte ligger knark i den inlämnade väskan.


En annan historisk kvarleva är ansvaret för "stängsling" av nedlagda gruvhål, så att svenskar, Gunvald Larsson och förrymda katter inte trillar ned däri. Ingen vet exakt hur många gruvhål det finns i Sverige, men det rör sig om minst 10 000 som fortfarande ingår i ansvarsområdet för svensk polis. 

Något som undrar för varför just polisen ska ha koll på gruvhålen? Det gör jag också. Det enkla förslaget om att låta kommunerna sköta stängslingen försvann väl någonstans i beredningen på justitiedepartementet.

En närmast evig fråga som stötts och blötts under åren är polisens ansvar för omhändertagande av berusade personer. En utredning från 2011 föreslog det självklara - att landstingen ska ha huvudansvaret för att ta hand om och kontrollera berusade personer. Där finns ju praktiskt nog den mediciniska kompetens som i bland kan behövas. Om det har hänt något på fyra år? Nja, "frågan bereds inom regeringskansliet". Som det brukar heta.


Det är visserligen bara ett fåtal utbildade poliser som praktiskt jobbar med att utfärda pass. Men hela denna administrativa kolloss borde enkelt kunna flyttas över till Skatteverket som har full koll på de folkbokföringsuppgifter som ligger till grund för passen. Om det har hänt något? Nja, just det: beredning pågår.

Redan år 2002 levererade Polisverksamhetsutredningen en lång rad konstruktiva förslag på hur polisens roll skulle kunna renodlas. I stort sett inget har blivit verklighet.

Det är lätt att kritisera polisen för att den inte sköter sina uppgifter. I bland är också Kling- och Klang-uppträdandet påtagligt. Men alla dessa ansvariga rättspolitiker till vänster och höger som tycker polisen prioriterar fel har själva misslyckats med att definiera vad som inte är en polisiär kärnuppgift. 

Så svårt är det inte. En ledtråd, Beatrice Ask (M) och justitieminister Morgan Johansson (S)? Den har fyra ben och säger mjau.


Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.