Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Eric Erfors

Fräls oss från bidrag till press och samfund

FÅR BIDRAG. Pingströrelsen anses "bidra till att upprätthålla och stärka samhällets värderinger". Foto: SARA STRANDLUND
Foto: Sara Strandlund

Ska staten sponsra homofober och nynazister?

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Om någon minns, det går ju snabbt nu för tiden, så fick regeringens nya arbetsmarknadsminister klä skott för sin bakgrund inom Livets ord och antiabortrörelsen Ja till livet.

Den troende Elisabeth Svantesson framstod närmast som en samhällsfara och redo för en statskupp som skulle ödelägga decennier av politiskt arbete i upplysningens tjänst.

Vad få bryr sig om är att staten subventionerar bokstavskristna som inte vill ha kvinnor i kyrkans styrelse, pingstvänner som vill att homosexuella ska leva i celibat och imamer som anser att kvinnan är underställd mannen.

Det är Nämnden för statligt stöd till trossamfund, SST, som delar ut ungefär 50 miljoner kronor per år. Eller mer korrekt: Det är representanter från olika bidragsmottagare som gör upp om hur skattepengarna ska delas upp. Ansvarig bidragsminister - och tillika pingstvän! - Stefan Attefall var mycket nöjd med en "satsning" på ytterligare tio miljoner kronor för en treårsperiod.

Förra året fick Pingströrelsen åtta miljoner kronor i statsbidrag. Den anses "bidra till att upprätthålla och stärka samhällets värderingar", som är den gummiparagraf man måste passera för att kunna håva in kollekten från skattebetalarkollektivet. Vilket samhälles värderingar som åsyftas är dock oklart. Det sekulära Sveriges, eller?

Ett så pass etablerat trossamfund som Jehovas vittnen anses dock inte få plats i bidragsförsamlingen. Sådana godtyckliga avgöranden inträffar när staten ska definiera vad som är ett religiöst samfund. I religionsfrihetens heliga namn borde bidragen skrotas.

Presstödet brottas med motsvarande problem. Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth försökte förgäves få Presstödskommittén att införa en "demokratibestämmelse" för de tidningar som ska få stöd. Men politikerna i kommittén var tillräckligt kloka för att inse att det skulle gå emot tryckfrihetsförordningen.

Dessutom strider tanken - på att presstödet enbart ska delas ut till tidningar med korrekta åsikter - mot själva affärsidén: Att premiera en mångfald av röster.

Kulturministern, liksom många andra, hade reagerat mot att den högerextrema tidningen Nationell Idag hade beviljats presstöd. Och nu är det möjligen dags igen för nya politiska fördömanden. Ekot rapporterade i går att en annan högerextrem tidning, Nya tider, har ansökt om presstöd.

Den tidningen är en avknoppning från just Nationaldemokratiska Nationell Idag, eftersom redaktörerna sparkades/hoppade av. Vilket är i linje med den gamla vänsterns förökningsfilosofi: Splittra vidare i nya sekter.

En demokratibestämmelse skulle snabbt bli odemokratisk då den bidrar till självcensur. Och här sitter vi i Sverige och förfasar oss över hur Fidesz begränsar mediernas självständighet i Ungern, samtidigt som en statlig kommitté fått utredningsdirektiv av Lena Adelsohn Liljeroth att "bedöma möjligheten och ändamålsenligheten av att ställa respekt för demokratins idéer."

Och precis som i den kyrkliga bidragsnämnden sitter särintressena i presstödsnämnden - den består av politiker - och delar ut pengar till sina egna partitidningar: Aktuellt i Politiken (S) får 4,1 miljoner, medan Tidningen NU (FP) och Kristdemokraten tilldelas 2,9 miljoner kronor vardera.

Skulle sedan samma politiker plötsligt dra in bidragen till tidningar med "felaktiga åsikter"? Bevare oss och yttrandefriheten väl.