Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Eric Erfors

Förstår ens Löfven vad S går till val på?

Det är fortfarande oklart om Stefan Löfven tänker gå till val på att ”något har gått sönder”. Men en sak har definitivt pajat: Tilltron till det gamla statsbärande partiets regeringsduglighet.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

LO-ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson säger i en DN-intervju att Löfven bör gå till val utan Miljöpartiet. Fast Löfven ska å andra sidan inte stänga dörren för ett nytt regeringssamarbete. Vidare tycker Thorwaldsson, ledamot i partiets verkställande utskott, att S måste vara "beredda på att bjussa på makten" till mittenpartierna.

Det vore onekligen intressant att avlyssna hur det tycks hit och dit på VU-mötena. För Thorwaldsson kan omöjligen ha missat hur kategoriskt C-ledaren Annie Lööf avfärdat allt organiserat samarbete med en ny S-regering.

När Löfven avslöjade att han avser att utlysa ett nyval sa han också att S går till val på den budget riksdagsmajoriteten just hade underkänt.

Under statsministerutfrågningen i riksdagen på torsdagen vidhöll han att budgeten ska vara en "plattform”.

En statsbudget är en extremt omfattande och detaljrik valplattform som får det rödgröna valmanifestet från 2010 att framstå som en ljusblekt post-it-lapp. Samtidigt betonar Löfven att S ska söka väljarnas stöd som ett enskilt parti, det vill säga precis som i septembervalet.

Dessa motsägelsefulla budskap innebär en gigantisk pedagogisk utmaning för Löfven i valrörelsen. Väljarna riskerar att bli väldigt förvirrade, likt de stackars ledamöterna i EU-nämnden när statsministern härförleden skulle försöka redovisa regeringens olika klimatmål.

Å ena sidan vill Löfven vinna väljare med en ren socialdemokratisk politik. Å andra sidan vill han att regeringens underkända budget ska utgöra en plattform. Och denna plattform lutar betänkligt åt vänster eftersom Jonas Sjöstedt och Vänsterpartiet fått sätta sin prägel på valrörelsedokumentet.

Så vad är det egentligen som gäller? Går S återigen till val på att höja matmomsen på restauranger? Eller är det budskapet i budgeten som gäller, det vill säga att MP fick igenom sin politik och stoppade momshöjningen?

Det ser ut att bli en förhandlingsfråga med många olika ingångsvärden.

Och vad sker med kravet på höjda skatter för akademiker och de innovatörer Löfven säger sig vilja stimulera? Gäller det gamla S-vallöftet från Magdalena Andersson om att skatten ska höjas från inkomster på 60 000 kronor i månaden, eller är det budgetens eftergift till MP som är vallöftet - det vill säga 50 000 kronor?

Det förefaller nu vara lika komplicerat att göra en prognos om detta som om snöläget på valdagen 22 mars. Och så är det på område efter område i den rödgröna kompromissbudgeten.

Kommer finansminister Magdalena Andersson att mala på om "tomma lador” igen, trots att hon åkte på en rejäl uppläxning av professorerna i hennes eget Finanspolitiska råd?

Förutom att trovärdigheten för det påståendet nu rasat ihop skadar svartmålningen också svensk ekonomi. Struntpratet om tomma lador ökar hushållens förväntningar på omfattande skattehöjningar och besparingar. Det riskerar i sin tur att sänka den inhemska konsumtionen, bnp och budgetens intäktssaldo.

Nåväl, vi kan åtminstone vara säkra på att Stefan Löfven fortsätter predika om att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020. Sannolikheten för att han personligen år 2020 tvingas stå till svars inför väljarna för det måste betraktas som liten.