Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Eric Erfors

Finansministerns egen Panamahatt

Magdalena Andersson ska inte fråga vad skattebetalarna kan göra för henne, utan vad hon kan göra för en ärlig budget.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Jag ser finansminister kommentera det imponerande journalistiska grävjobbet Panamadokumenten i Aktuellt. Hon säger sig vara "väldigt arg".

Nu är det inte en finansministers primära uppgift att vara just arg, utan att i Sverige och på internationell nivå försöka skapa regelverk som minimerar utrymmet för skattesmitare. Och som finansministern också framhöll, det internationella informationsutbytet om olika konton har aldrig varit större än vad det är i dag.

En bidragande och viktig orsak till detta är jakten på terrornätverkens finansieringskällor.

Men skatteplanering inom lagens ram är just lagligt, och något miljoner svenskar kommer att sysselsätta sig med denna månad. Nu ska det jagas avdrag i deklarationen.

Jag hör Magdalena Andersson i Aktuelltstudion vädja till våra samveten: "Allt som är lagligt är inte lämpligt." Hon menar att vi ska inte lägga tid och "innovationskraft" på skatteplanering.

Det står naturligtvis politiker fritt att vädja till andra människors moral. Men hur är det då med den egna moralen?

Finansminister Magdalena Andersson har ägnat väldigt mycket "innovationskraft" åt att kunna hålla sig inom det finanspolitiska ramverket. Budgetplanerandet har blivit ett budgettricksande. Känsliga utgifter ska döljas för väljarna.

Jag tar tre exempel:

1. Samma måndag som Panamabomben har briserat kommer DN med nya uppgifter om regeringens desperata röstjakt för en plats i FN:s säkerhetsråd. Margot Wallströms avancerade upplägg skulle säkert imponera på advokatfirman Mossack Foncecas i Panama:

Regeringen riggar ett brevlådeföretag i form av klimatseminarier för att kunna flyga in 27 FN-ambassadörer från mindre nationer. Miljonnotorna för hotellen och flygbiljetter slussas vidare till en kanalö i den svenska utrikesförvaltningen: Dag Hammarskiölds minnesfond.

Om detta budgettricksande fick Andersson ingen fråga i Aktuellt.

2. Flyktingskrisen förra hösten medförde att finansministern fick ägna sig åt kreativ bokföring för att inte slå igenom utgiftstaket i budgeten. Andersson såg notorna växa dramatiskt för år 2016.

Vad göra? Jo, drygt 11 miljarder i utgifter tidigarelades och bokfördes i stället på år 2015.

3. I stället för att höja skatter och dra ned på utgifterna för att finansiera flyktingnotan plundrar Andersson biståndsbudgeten. Ty så får man göra enligt OECD/DAC, försvarar sig finansministern. Närmare var tredje biståndskrona försvinner 2016.

Men vänta nu. Var det inte så att det som är lagligt inte nödvändigtvis är lämpligt?

Kan man moralisera över cyniska politiker? Kanske. När alliansregeringen 2014 tog 13 procent av biståndet fastslog Åsa Romson:

”På så sätt ställer regeringen utsatta grupper mot varandra. Sverige har råd med både en human migrationspolitik och en stark bistånds- och utvecklingspolitik."

I år försvinner 30 procent av biståndet med en miljöpartistisk biståndsminister, Isabella Lövin. Och MP:s paradbudget - klimat- och miljöbiståndet - minskar med närmare 5 procent.

Jag tycker mig se vissa problem med att just finansministern kräver högre skattemoral.

 

Läs också: Nu blir skattepolitiken ännu snurrigare

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för fler ledartexter och krönikor