Eric Erfors

Fel recept för 100-åringarna

Publicerad

Jag var på afterwork förra veckan och mötte Kurt.

Först diskuterade vi Kim Jong Uns utrensningar och sedan bandy.

Expressen getinglogga
Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Kurt berättade att han faktiskt hade spelat i allsvenskan för Örebro. På 1930-talet. Jag hade tippat på 75, men gentlemannen mitt emot mig visade sig vara 94 år och fullständigt vital.

Och snart vimlar det av pigga hundraåringar redo att kliva ut genom fönstren och försvinna.

Demografer tippar att vartannat barn som i dag föds i Sverige kommer att bli hundra år. Ålderskurvan har också skapat en speciell nisch för nationalekonomer. Under det senaste decenniet har rapportfloden på temat välfärdens framtida finansiering varit stark.

2010 kom ett larm från Sveriges kommuner och landsting, SKL, som pekade ut ett finansieringsgap år 2035 på motsvarande 13 kronor i höjd kommunalskatt.

Den här typen av framtidsförutsägelser tenderar lätt att slå över i en dysterkvistarnas samman- svärjning. Och har vi inte hört det förut?

Jag minns hur debatten gick för 20 år sedan när statsskulden skenade: Sverige var på väg ner i skatteträsket och välfärdsstatens sammanbrott bedömdes nära. Det citerades friskt ur en nyutgåva av Elisabeth Langbys dystopiska debattbok "Vinter i välfärdslandet".

Men tänka sig. Den svenska välfärdsstaten inte bara överlevde utan är i dag ett internationellt framgångsexempel.

Tankesmedjan SNS bidrog i går med ytterligare en framtidsspaning: "Hur får vi råd med välfärden?" där tre nationalekonomer under ledning av Annika Sundén gör en pedagogisk sammanfattning av finansieringsfrågans dilemman och orsaker.

Det är ju inte bara Kurt-effekten, allt fler plus 90, som bidrar till kraven på ökade resurser. Ju rikare vi blir i ett land desto högre krav ställs också på kvaliteten i välfärdstjänsterna.

Redan 1956 suckade Tage Erlander om "de stigande förväntningarnas missnöje."

Nationalekonomerna refererar förstås till gurun Willian Baumol och hans sjuka; om hur produktivitetstillväxten är lägre i tjänstesektorn än i varusektorn.

Relativpriset för vad en sjuksköterska producerar blir därför högre med tiden. Hur många frisörbesök gick det på en hygglig tv-apparat för tio år sedan jämfört med i dag?

SNS-ekonomernas recept är att göra socialförsäkringarna "autonoma" och lyfta ut dem ur statsbudgeten. Vidare relanserar de Anna Hedborgs förslag om en obligatorisk äldreomsorgsförsäkring.

Jag vill inte anklaga ekonomerna för att sitta i något elfenbenstorn, men de befinner sig i alla fall en bra bit från den politiska verkligheten. Tanken på något fristående från statsbudgeten är en fiktion eftersom varhelst det finns miljarder placerade frestas politiker att nalla eller röstfiska.

SNS-ekonomerna drar den givna parallellen till pensionsreformen. Men var fanns egentligen "autonomin" när politikerna efter pensionärsprotester ändrade på den så kallade bromsen?

Och hur fristående är pensionssystemet när Stefan Löfven vill råna yngre generationer på deras pensionsmiljarder genom att skrota PPM-systemet?

Förslaget om en obligatorisk äldreomsorgsförsäkring bygger på den märkliga och osolidariska tanken att varje generation måste bära sina egna kostnader. Utifrån denna princip så skulle Sverige också behöva begåvas med en obligatorisk barnomsorgsförsäkring eller utbildningsförsäkring.

Jag försäkrar: Det blir bakläxa åt SNS-ekonomerna.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag