Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Eric Erfors

Fattiga ryssar får betala Putins bomber

Krig kostar civila människors liv. Krig kostar också pengar. Det är två enkla sanningar som Putin inte vill tala om.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Vad är notan för Putins bombande av terroristerna i IS (Daesh) och de grupper som vill störta Moskvas allierade i Damaskus, al-Assad? Tankesmedjan IHS Jane's i London uppskattar att det kan kosta upp till 4 miljoner dollar per dag och då bombandet pågått under två månader skulle notan ligga på runt 250 miljoner dollar; det vill säga motsvarande 2,1 miljarder kronor. Hittills.

Den summan skulle kanske kunna skrivas av på marknadsföringskontot om att Ryssland är åter på banan som en militär stormakt. Men ingen vet hur länge Ryssland ska delta i kriget och i vilken omfattning. I det fall Daesh skjuter ner ett plan måste Putin trappa upp den militära närvaron. Det ryska försvarsdepartementet lämnar naturligtvis inte heller ut några siffror på utgifterna för kriget i Ukraina.

Krigsnotorna ska ses mot bakgrunden av att Ryssland befinner sig mitt i en statsfinansiell kris där ekonomin växer ungefär lika bra som en palm på den sibiriska tundran. BNP krymper med 4 procent i år och inflationen ligger på runt 15 procent. Det sänker investeringsviljan och kapitalflykten från landet fortsätter.

 

De låga oljepriserna fortsätter att slå hårt mot Ryssland och sänker skatteintäkterna. Finansministern tvingas, tvärtemot regelboken, spara i en krympande ekonomi. De offentliga utgifterna kommer inte att expandera för att kompensera för inflationen, vilket bland annat innebär att pensionerna i verkligheten sänks med 8 procent. Och när pensionärerna väl har upptäckt detta riskerar Kreml att bli omringad av en armé av upprörda babusjkor.

 

Sergej Guriev är en rysk ekonomistjärna och blivande chefekonom på EBRD, Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling i London. Jag lyssnade på hans föreläsning hos tankesmedjan SNS och ett av Gurievs budskap var att när det gått bra för Ryssland så har det också gått bra för Putin i opinionen. 1999-2008 hade landet en genomsnittlig och rekordhög tillväxt på 7 procent om året. Nu är den som sagt var på minus och nästa år också.

Vem vet, kanske det i dessa dåliga tider var extra frestande för Putin att engagera sig i kriget i Syrien? Det är ju en gammal klassisk härskarteknik för att finta bort ett missnöje


Ryssland är i alla fall fullt upptagen med att tömma sin spargris. Guriev varnar för att med bibehållna oljepriser är statens reservfond helt tömd 2017. Det innebär ytterligare besparingar på välfärdsutgifterna, vilket i sin tur sänker den privata konsumtionen. Samtidigt som det militärindustriella komplexet naturligtvis ser till att öka sina intäkter. Bakom Rysslands tillväxtproblem finns dessutom ett virus som förgiftar hela ekonomin - den utbredda korruptionen. Förlorarna? Antalet fattiga ryssar ökar i år till drygt 20,5 miljoner, enligt Världsbankens landrapport.

USA:s och EU:s sanktioner - och Rysslands dito - spär på eländet. När Ryssland inte kan importera den teknologi som krävs för att utveckla gas- och oljeproduktionen är det ett ytterligare slag mot statsfinanserna.

I takt med att krisen fördjupas lär retoriken från Putin hårdna. Det är bekvämt att skylla på andra när han har misslyckats med att frigöra sig från oljeberoendet.

 

Läs också:

Offra inte Ukraina i kriget mot IS

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!