Eric Erfors

Fastighetsskatten måste höjas, Borg

Anders Borg borde förändra beskattningen av bostäder. Ta bort stämpel- och reavinstskatterna och höj fastighetsskatten i stället.
Foto: Christian Örnberg

Anders Borg flaggar för möjliga skattehöjningar.

Han borde våga höja fastighetsskatten.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Den gamla fastighetsskatten var illa omtyckt. Delvis på grund av skattens olyckliga lotterikonstruktion; när grannen sålde villan till rekordpris så fick andra grannar plötsligt högre skatt. Motståndet grundades också på att skatten var synlig för alla på deklarationen.

Intresseorganisationen Skattebetalarnas vd Joacim Olsson protesterade på Expressens debattsida (19/1) mot att vi på ledarsidan har argumenterat "för fastighetsskattens återinförande".

Sant är att vi, liksom en stort sett enig ekonomkår, ser fastighetsskatten som en viktig skattebas i en värld präglad av global skattekonkurrens där skatterna på arbete måste hållas nere.

Men. Det är omöjligt att kräva "ett återinförande" av något som aldrig har avskaffats. Sanningen är att den nya fastighetsskatten från år 2008 drar in mer pengar till statskassan än vad den gamla gjorde.

Det vill Joacim Olsson, med en bakgrund som förstelobbyist på Villaägarnas riksförbund, helst inte tala om. Här gäller det att hålla skenet uppe om att opinionsbildningen lyckades. Detsamma gäller för Göran Hägglund och KD som var drivande bakom skrotandet av den gamla fastighetsskatten.

Fastighetsskatten beräknas i år dra in närmare 31 miljarder kronor. År 2007, i det gamla systemet, var intäkterna i dagens penningvärde 28 miljarder.

Att fastighetsskatten har sminkats om till "kommunal fastighetsavgift" förtar inte att denna obligatoriska utgift förblir en skatt.

Dessutom har reavinstskatten höjts till 22 procent, samtidigt som en märklig retroaktiv skatt på uppskov av beskattning införts. För när det gäller att uppfinna nya skattebaser är finansministrar, oavsett partifärg, extremt kreativa.

Anders Borg har vidare höjt fastighetsskatten på vattenkraftverk, likaså har han höjt stämpelskatten för bolag och andra juridiska personer.

Och beteckningen "stämpelskatt" är ett larvigt försök att dölja vad saken handlar om: En ren transaktionsskatt för den som köper en fastighet och som i år summerar till 8,3 miljarder kronor.

Tänk om vi hade uppriktiga politiker som vågade kalla skatter vid sitt rätta namn?

Stämpelskatten är inget annat än en ren inflyttningsskatt. För den som köper ett radhus för 3 miljoner kronor och plockar ut nya pantbrev kan skatten uppgå till närmare 100 000 kronor. Många husköpare lånar dessutom till denna räkning.

Högskattestaten tager och den giver: Med ena handen plockar Borg in en saftig inflyttningsskatt, med den andra delar han ut en räntesubvention på miljonlånen. Och så ska radhusköparen förledas tro att stämpelskatten utgör en administrativ avgift för själva ägarbytet.

Lugn, bara lugn. Lantmäteriet tar även ut en expeditionsavgift på 825 kronor för lagfarten!

Kombinationen med en inflyttningsskatt - stämpelskatt - och en utflyttningsskatt - reavinstskatt - minskar givetvis rörligheten på bostadsmarknaden.

Det har ett högt samhällsekonomiskt pris och bidrar till bostadsbristen. Dessa skatter borde avvecklas samtidigt som fastighetsskatten, i dag på drygt 7 000 kronor, höjs.

Fast det skatte- tekniskt optimala är tyvärr inte alltid det politiskt möjliga.

Och så har vi alla lobbygrupper som Villaägarna och Skattebetalarna - ständigt redo att varna för nästa "skattechock".