Eric Erfors

Tiggaren på Volvo

Publicerad
Uppdaterad
Börs-vd:n Leif Johansson har en dröm: att staten ska gå in och subventionera hans lönekostnader.
Expressen getinglogga
Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.
Johansson är koncernchef för AB Volvo, ej att förväxla med det Volvo PV han sålde till Ford 1999.
Under en stekhet högkonjunktur har AB Volvo kört på högvarv de senaste åren och sålt lastbilar, bussar och anläggningsmaskiner som aldrig förr.
2007 gjorde AB Volvo en vinst på drygt 15 miljarder kronor. Under första halvåret 2008 ökade försäljningen med 19 procent och vinsten med 20 procent.
Men så tvärnitade som bekant världsmarknaden och Leif Johansson och AB Volvo såg sig tvungna att varsla tusentals anställda i Sverige.
I Göteborgs-Posten tigger koncernchefen pengar: staten borde gå in och betala de anställda en viss lön för "utbildning" och därmed skulle inte företaget behöva göra verklighet av varslen. Liknande krav ställs av facket IF Metall.
Hur många skattemiljoner vill då Johansson ha?
Rimligen skulle det bli en förhandlingsfråga där de varslade fungerar som ett slags gisslan: ge oss si eller så många hundra miljoner kronor annars tvingas vi avskeda.
"Om ett par tre år kommer vi att behöva ta in den här personalen igen", säger Leif Johansson och hänvisar till det tyska exemplet, där det är vanligt att staten står för så kallade permitteringslöner.

Även Sverige har haft ett sådant system där företagen och staten fonderade pengar till permitteringar under en "begränsad" tid.
För de anställda kan statliga permitterings- eller utbildningspengar framstå som en skänk från ovan. De får åtminstone - på kort sikt - behålla jobbet och lönen. Men staten kan naturligtvis inte garantera några framtida anställningar i privata bolag.
För bolaget och aktieägarna är statliga lönepengar ett klipp. De får en skattefinansierad timbank av arbetskraft att använda sig av. De har utbildad och erfaren personal på plats när konjunkturen vänder. Konkurrensfördelarna är givna och betalade av dig och mig.
För skattebetalarna däremot innebär Leif Johanssons dröm en mardröm. Vi tvingas vara med och sponsra företaget och ta notan i lågkonjunktur, medan aktieägarna kan plocka hem miljardutdelningar när det har vänt.
För en sund marknadsekonomi vore ett system med företagsriktade "utbildningspengar" något ganska förfärligt.
Om en i grunden välmående koncern som AB Volvo skulle få statliga lönesubventioner, vilka andra av de tusentals företag som nu varslat ska då anses vara kvalificerade för den här typen av statligt stöd?
Här öppnar sig en gigantisk marknad för politiskt godtycke.
Ska börsjätten AB Volvo få statliga utbildningspengar, men inte det lilla småländska plastföretaget?
Och skulle det räcka med att varsla för att bli berättigad till denna variant av statliga permitteringslöner?
I så fall skulle den svenska varselvågen snabbt bli till en tsunami i jakt på statliga miljoner.
Nej, det ska vara generella - inte några företagsspecifika - utbildningssatsningar för dem som förlorar jobbet. Samtidigt är många hos AB Volvo ytterst kompetenta och det är därför Leif Johansson så gärna vill behålla dem.
Tänk om Volvo-ledningen under alla de goda åren hade avsatt tillräckligt med pengar för att låta de anställda "övervintra" i dag.
Hur många svenska jobb som finns i AB Volvo i framtiden vet ingen. Däremot är det känt att företaget har investerat motsvarande en miljard kronor i en lastbilsfabrik Kaluga, 20 mil sydväst om Moskva. 15000 lastbilar per år räknar man med att bygga där.
Kanske Putin & Medvedev är generösare med statsstöd. I Ryssland finns onekligen en tradition att falla tillbaka på.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag