Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Eric Erfors

Eric Erfors: Lyft på skatteslöjan

Politiker vet vad som behöver göras.

Problemet är bara att man inte blir återvald om man gör det.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Luxemburgs premiärminister Jean-Claude Duncker har elegant sammanfattat en finansministers dilemma.

På frågan om hur sannolikt det är att Sverige får en ny stor bred skattereform svarar Anders Borg att han skulle "välkomna om oppositionen går till val på höjd matmoms."

Det vill säga: Moderaterna skulle aldrig ha högre matmoms i sin valbroschyr även om likformighet i momssystemet och en beskattning av konsumtion är bättre än höga skatter på arbete.

Tre ekonomer i SNS Konjunkturråd har i skriften "Dags för enkla skatter", utarbetat förslag till ett nytt skattesystem. Så vilket parti blir först med att gå i bräschen för akademikernas förslag om att helt skrota ränteavdragen på svenska folkets bolån?

Kön blir nog inte så lång. Partitaktiskt vore det kamikazepolitik.

Men det innebär ju inte att förslaget som sådant är fel; de svenska hushållens höga skuldsättning utgör ett riskmoment, och det är ju något osunt i själva grundtanken att staten absolut måste ge skatterabatt till den som väljer att skuldsätta sig.

Forskarna har via en opinionsmätning också ägnat sig åt frågesport. Endast var tionde svensk svarade "någorlunda korrekt" på var dagens nivå på arbetsgivaravgiften ligger. Rätt svar är 31,24 procent.

SNS-undersökningen pekar också på vad Riksrevisionen och andra påtalat:

Svenska folket har usel koll på Anders Borgs baby - jobbskatteavdraget. Det kan tyckas anmärkningsvärt eftersom det har varit kärnan i den moderata utbudspolitiken; om folk vet att de tjänar mer än tidigare på att jobba så ökar också sysselsättningen.

Talande nog var det en privatperson som gjorde i ordning en webbsida där folk kunde räkna ut sitt jobbskatteavdrag.

Minst lika talande är att Försäkringskassan kört en kampanj för att få fler (!) att söka bostadsbidrag, medan Skatteverket har hållit en betydligt blygsammare informationsprofil.

SNS-ekonomerna föreslår just en statlig webbsida så att vi skattebetalare lättare kan orientera oss om vad vi betalar och hur exempelvis en löneökning påverkar den disponibla inkomsten.

Det vore väl välkommet, Borg, när så få har koll på vad regeringens skattesänkningar - och höjningar - inneburit?

Sedan finns det skatter som finansministern aldrig pratar om. I arbetsavgifterna finns en uppfinning som kallas "allmän löneavgift".

Det är dock en ren skatt på arbete och som beräknas dra in 124 miljarder kronor i år.

Att jämföra med den betydligt synligare och omdiskuterade statliga skatten där summan är 47 miljarder kronor.

När pensionärsorganisationerna beklagar sig över att de inte omfattas av jobbskatteavdraget och "straffbeskattas" kunde Anders Borg tala klarspråk: Pensionärskollektivet slipper faktiskt betala de där 124 miljarderna i särskild löneskatt!

Problemet är väl bara att han inte blir återvald om han gör det.

Vi har bland världens högsta marginalskatter. Och alliansregeringen har efter sex år vid makten inte lyckats avskaffa den värnskatt som Göran Persson och Social-demokraterna lovade skulle vara tillfällig när den infördes 1995.

SNS-ekonomerna påminner att om arbetsgivaravgifterna räknas in så är marginalskatten för en som tjänar 600 000 kronor om året hela 70 procent.

Tänk om Mikael Persbrandt blir skatteflykting hos Putin?