Eric Erfors
För hur många har inte haft det på känn, att kvinnliga brottslingar får någon slags straffrabatt? Ja, hur var det egentligen i domen mot "barnflickan" Sara Svensson som dömdes till rättspsykiatrisk vård och nu anses så frisk att hon sannolikt blir fri i höst?
Kvinnliga våldsbrottslingar döms oftare till vård än män, visar forskningen. Det innebär nödvändigtvis inte att fler kvinnor borde få fängelse, utan snarare att det sitter ett antal män med ett stort vårdbehov på landets fängelser.
I rapporteringen om en aktuell doktorsavhandling av Angela S Ahola har just den "kvinnliga straffrabatten" lyfts fram. Men det är inte en helt korrekt beskrivning av Aholas mycket intressanta forskningsresultat.
Vad hon visar är att könstillhörigheten hos domare och åtalade personer påverkar det straff som utmäts. En manlig domare är mildare i valet av påföljd mot en kvinnlig brottsling, medan kvinnliga domare faktiskt tenderar att döma kvinnor hårdare.
I dag är fyra av tio domare kvinnor. Min prognos är att domaryrket är på väg att bli ett kvinnoyrke, och inom inte alltför många år kommer därför männen att vara i en klar minoritet. Därmed skulle jämställdheten så att säga vara uppfylld: "kvinnor får högre straff än män".
Jag har inga belägg, men det är fullt tänkbart att så i vissa fall redan sker i dag. En kvinna, som inte kan skylla på någon pastor eller annan man, och begår extremt grova brott, utmanar oss mer. Hennes brott betraktas som allvarligare då hon som en rationellt kalkylerande brottsling även misshandlar föreställningen om hur en kvinna förväntas vara.
Ahola forskar vid psykologiska institutionen vid Stockholms universitet och har simulerat 300 rättsfall och låtit erfarna domare, åklagare och andra inom rättsväsendet medverka i hennes studier.
Absolut likhet inför lagen i rättsalen är väl en lika trovärdig vision som nollvisionen i trafiken. Aholas forskning är en nyttig påminnelse om att fördomarna förstås fördummar även i landets rättssalar.
Hennes avhandling visar ändå att manliga brottsmisstänkta löper en risk att behandlas tuffare än kvinnor. Oavsett vilket kön åklagare, advokater och poliser själva har så ser de hårdare på manliga åtalade.
Vackra män kanske slipper lindrigare undan då det visade sig att utseendet spelade en roll för just kvinnliga poliser och åklagare.
Det är i sig ingen chockerande uppgift. I "snygghetsforskningen" framkommer att vackra människor har det lättare och bättre på många områden i livet. De tjänar bättre och har lättare att få jobb.
Och så här i valtider vill jag påminna om nationalekonomerna Niclas Berggrens och Henrik Jordahls forskning om att vackrare politiker har lättare att vinna val än andra. Den som studerar fotogalleriet över riksdagens ledamöter skulle kanske ha någon invändning, men studien avser det finländska personvalet.
Tillsammans med en finsk forskarkollega fann de i alla fall att snyggare politiker fick fler röster och att det särskilt gynnade kvinnliga kandidater.
Utseendet spelar roll. Och det kommer att spela en allt större roll i politiken, även om vårt personvalssystem är mycket modest. Partierna ser ändå till att lyfta fram kandidater som uppfattas som attraktiva bland väljarna. Men att beteckna snygga politiker per definition som mindre kompetenta är förstås också en fördom.