Eric Erfors

Fler män behövs på förskolorna

Publicerad

Sexövergreppen på förskolan i Högsby kommer att få konsekvenser - ännu färre män inom barnomsorgen.

Expressen getinglogga
Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

21-åringen var praktikant på förskolan och han var tidigare ostraffad, enligt det utdrag ur belastningsregistret som arbetsgivaren hade beställt. Hela nio anmälningar har hittills gjorts mot honom, varav sju gäller övergrepp på barn i förskolan.

Det är en helvetes mardröm som förvandlats till verklighet, mitt i en liten småländsk idyll. Och de flesta som tagit del av rapporteringen ställer sig nog frågan: Hur kunde detta tillåtas ske?

En sak är åtminstone säker - även ostraffade människor kan självfallet begå brott. Vetskapen om att belastningsregistret används vid anställning har i stället en preventiv effekt då dömda pedofiler avstår från att söka jobben.

Vi har ingen aning om hur många offer som egentligen finns på landets förskolor; små barn har ju ingen möjlighet att fullt ut kommunicera vad de utsatts för. Och det är inte enbart män som förgriper sig på barn. Att det förekommer kvinnliga pedofiler är av någon anledning ett tabubelagt ämne.

Manliga pedofiler framstår dock som gravt överrepresenterade. Och varje gång de grips på något dagis får fördomarna om män i barnomsorgen luft under vingarna. Det är inte så att pedofilstämpeln hamnar i pannan på samtliga män i branschen, men det får fler unga män att både tveka och avstå utbildning och jobb inom barnomsorgen.

Fördomar förskräcker. Här finns risken att i andras ögon framstå som alltifrån en halvskum person till potentiell pedofil.

Svenska dagis förblir en jämställdhetens krisbransch, trots förekomsten av alla dessa genuspedagoger. Och trots att Sverige är ett betydligt mer jämställt samhälle än det var i början av 1980-talet så är andelen män lika minimal i dag som då: knappt 4 procent. Typiskt nog är dock andelen manliga förskolechefer större - 10 procent.

Dessutom är jag övertygad om att det förekommer en informell positiv särbehandling av män. I Skolverkets statistik framgår nämligen att 18 procent av männen i förskolan saknar utbildning för arbete med barn. För kvinnor är motsvarande siffra 5 procent.

Jag är principiell motståndare till kvotering. Undrar dock var alla kvoteringsvänner - som vill att välutbildade kvinnor ska kvoteras in i privata börsbolagsstyrelser - finns i dagisdebatten. Borde inte män i så fall kvoteras in på offentligfinansierade arbetsplatser där 96 procent av personalen är kvinnor?

Ett problem är att förskollärarutbildningen har så få manliga studenter, mellan 5 och 10 procent brukar antas. Och sedan hoppar de av. Dubbelt så många manliga studenter som kvinnor hoppade av den nya förskollärarutbildning som startade i Malmö hösten 2011.

Perspektivet måste också vidgas. Allt färre män jobbar i en annan aktuell svensk krisbransch: skolan. I dag är hela 77 procent av landets grundskolelärare kvinnor och på gymnasiet är de nu för första gången i knapp majoritet. Adjunkter med pipskägg, slitna manchesterkavajer och tofflor tillhör en utdöende art.

Vad göra i det land som brukar rankas som ett av världens mest jämställda?

Ja, höjda löner är numera ett standardargument i skoldebatten. Men nog handlar det också om att räta ut antal frågetecken och punktera rena fördomar. Skicka ut manliga pedagoger i skolorna för att förmedla glädjen och förmånen med att få arbeta med barn.

Så tack Peter och Micke på förskolan Byttan. Ni var helt suveräna på jobbet med mina söner.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressen ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag