Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Eric Erfors

ERIC ERFORS: Bostäderna som Kaplan glömde

Hoppas bostadsminister Mehmet Kaplan får några wienerbröd att trösta sig med, skriver Eric Erfors. Foto: Anna Svanberg

Kaffedrickandet med regeringen, Vänsterpartiet och alliansen om bostadskrisen kör i gång igen på fredag. Hoppas bostadsminister Mehmet Kaplan får några wienerbröd att trösta sig med.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Boverket och andra bedömare talar om att det behöver byggas 70 000 lägenheter om året under minst en tioårsperiod. Fast utan några större reformer är det som att hoppas "på ett mirakel", konstaterar Sveriges Byggindustrier, BI, i sin senaste konjunkturprognos.
Denna prognos är en rejäl kalldusch för såväl bostadslösa som för Kaplan. I stället för ett ökat bostadsbyggande faller byggkonjunkturen. I jämförelse med tidigare år ökade nybyggnationen med 29 procent 2015, i år stiger den med 13 procent för att 2017 hamna runt nolltillväxt.
För att sammanfatta: Utifrån dagens bostadspolitik har Sverige nått toppen - 50 000 nya lägenheter i fjol - av produktionskurvan.
Ja, säg den tillväxt som gäller för evigt.


BI pekar på några orsaker till inbromsningen: höjda skatter, stigande bolåneräntor och bankernas amorteringskrav. Och även om riksdagen inte kommer att koppla amorteringskraven till nyproducerade lägenheter kommer bolåneinstituten att fortsätta att göra det.
70 000 lägenheter per år är ett trubbigt mått. Det säger inget om antalet rum. Det säger heller inget om var dessa lägenheter främst måste byggas - i storstadsområdena där också kostnaderna för byggbar mark är som högst.
Bostadskrisen är dock i högsta grad en nationell angelägenhet. Omkring 250 av 290 kommuner lider i dag av bostadsbrist, enligt en undersökning av SVT Nyheter. Och nu ska dessutom över 20 000 nyanlända placeras ut i kommunerna enligt den omfördelningslag som just har trätt i kraft.
Vad göra? Pressade kommunpolitiker fixar tillfälliga bygglov och beställer extremt dyra modulhus. Kommuner köper villor, bostadsrätter och ger förtur i bostadskön. Därtill är de nödda och tvungna. Dessa gräddfiler för nyanlända kommer självklart att utnyttjas av individer som vill höja konfliktnivån människor emellan på orten.


I Sundsvall styr Socialdemokraterna tillsammans med Vänsterpartiet och Centern. Den som vill bygga utanför stan ska numera få köpa kommunal mark till "kraftigt reducerat pris".
Var det inte S och V som i valrörelsen 2014 gick till attack mot att borgarna "sålt ut" kommunal verksamhet till underpris? Jovisst. Rent principiellt och kommunalekonomiskt är det ingen skillnad mellan att realisera ut tomtmark eller en vårdcentral.


När drömmen om 70 000 lägenheterna om året inte kommer att förverkligas blir det ännu viktigare att politikerna fokuserar på skattetekniska möjligheter för att det befintliga bostadsbeståndet används så optimalt som möjligt.
Kaplan är orolig för att andrahandshyrorna stigit. Men gör det då ännu enklare att hyra ut så kommer ännu fler lägenheter ut på marknaden. Gör också en kraftig höjning av dagens schablonavdrag på 40 000 kronor så vill fler personer hyra ut och under längre tid.
När inte en alliansregering under åtta år kunde införa marknadshyror i det befintliga lägenhetsbeståndet vore det just ett verkligt mirakel om S gjorde det.
Måste bostadsbristen övergå i ren misär innan regeringen reagerar? Ser man hur den tidigare har krishanterat måste svaret tragisk nog bli ett ja.


Läs också:

Hyresgastlobbyn mörkar korten


Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.