Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Eric Erfors

Det kommer bli
värre på akuten

Tycker du att krisen är allvarlig på akuterna i landstinget i Stockholm?

Vänta bara, om några år är den ännu värre

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Orsaken stavas NKS - Nya Karolinska Solna. När det gamla Karolinska stängs 2018 uppstår en brist på 250 vårdplatser. Utöver alla de som redan fattas i dag.

Det så omskrivna supersjukhuset Nya Karolinska kommer inte att ha någon öppen akutmottagning och endast den som kommer per ambulans, helikopter eller med en remiss i handen släpps innanför dörrarna. Det innebär att ungefär 50 000 akutbesök - på årsbasis - måste hanteras av någon annan vårdinrättning.

Vad är planen hos Filippa Reinfeldt och alliansledningen i landstinget? Att öka kötiden för sjuka och anhöriga från fyra till sex timmar?

Dessa akuta krisfakta återfinns i en ännu opublicerad larmrapport som jag fått av en källa. När DN skrev om den i december ville Reinfeldts tjänstemän vifta bort larmet som ett "obearbetat arbetsunderlag", och bedömningar från en "enskild konsult som inte delas av landstinget".

Ett tafatt försök till mörkläggning. För vem är egentligen subjektet "landstinget"? Och om rapporten är obearbetad hur kan då "landstinget" vara säker på att man inte delar bedömningarna?

Larmrapporten "Fram tidens akuta omhändertagande" är framtagen av en arbetsgrupp under ledning av Per Anders Flordal, tidigare chefläkare och kirurg på Södersjukhuset. Och det är med kirurgisk precision Flordal genomför sin operation. Från 2008 har akutbesöken på sjukhusen ökat med nära 6 procent per år, samtidigt som befolkningen i landstingets upptagningsområde ökar med 2 procent.

 

Allt kan alltså inte skyllas på att Stockholm växer. Och konsekvenserna av att andelen äldre och mer vårdkrävande ökar, tillhör inte heller direkt raketforskningen.

Antalet kvalificerade närakuter har minskat, trots att de bidrog till att minska köerna på akutsjukhusen, påpekar Flordal, och efterlyser nya närakuter. Dessutom måste det finnas lättakuter på samtliga sjukhus för alla mindre sjuka som "ändå kommer att söka sig dit."

Javisst! Denna blinda övertro hos politiker och landstingsbyråkratin på att människor kan informeras och kommenderas till rätt vårdenhet har varit förödande. Om patienterna inte lyder vårdingenjörernas planer och söker sig till akutsjukhusen måste faktiskt landstingen anpassa sig efter efterfrågan.

 

Flordal skriver också att det kan behöva byggas några nya akutsjukhus i stället för att låta de redan befintliga bli större. Stordriftsfördelarna är överdrivna, och vid 300-600 vårdplatser börjar genomsnittskostnaderna att stiga. De svenska sjukhusen är redan avsevärt större än i nästan alla andra länder i Europa.

Vårt nya Babels hus, det nya Karolinska, lovar i alla fall att patienten "alltid är först." Om man lyckas komma in, vill säga.

Jag vet inte vad det är för speciellt med just landstingspolitiker, men hela upphandlingen av nya Karolinska förblir en av de stora vårdskandalerna. De blev eniga 2010 om att ge NKS-uppdraget till den enda (!) anbudsgivaren Skanska och det brittiska riskkapitalbolaget Innisfree. Politiker från höger till vänster har nu bakbundit skattebetalarna att under 30 års tid betala sammanlagt 52 miljarder kronor för bygge och drift av NKS.

Om man kan genomföra en sådan enorm sjukhusaffär med endast en anbudsgivare så har vi ytterligare en förklaring till krisen i akutsjukvården: A llvarliga kompetensproblem.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!