Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Eric Erfors

Bidragsjobb åt lösdrivarna

Anställ en arbetslös, så fixar vi ett generöst stöd!

Arbetsförmedlingen har blivit bidragsförmedlingen.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Myndigheten genomför nu en Sverige-turné för att sälja in bidragsjobben till företagare och andra arbetsgivare. På arbetsförmedlingens hemsida finns ett särskilt räkneprogram: "Räkna ut hur mycket du kan få i arbetsgivarstöd".

Ett nystartsjobb för ungdomar som varit arbetslösa i ett halvår kan ge upp till 63 procents subventionering av lönekostnaderna.

Arbetsförmedlingen gör vidare reklam för praktikanter. En grön knapp med "100 procent" ska signalera potentiella arbetsgivare att här handlar det om en kostnad lika med noll!

I praktiken handlar det alltså om chansen till gratis arbetskraft under ett halvår, och när den tiden är över så blir det kanske dags för nästa praktikant.

Rapporterna trillar i alla fall in från olika håll i landet om hur företagare maximerar möjligheterna till att bidragsanställa unga arbetslösa.

Och när ett café kan anställa helt gratis eller med två tredjedelars lönestöd hoppar inte caféägaren på andra sidan gatan av glädje utan av ilska. Konkurrensen snedvrids. Sedan är det inte heller osannolikt att många av dagens alla bidragsjobbare skulle kunna ha fått jobb ändå.

 

Naturligtvis måste det finnas lönesubventioner för människor som av olika skäl inte kan eller orkar producera enligt arbetsgivarens krav och kollektivavtalets normer.

Men nog är det paradoxalt att när alliansregeringen predikar arbetslinjen och att bryta bidragsberoendet så gör arbetsförmedlingen allt för att stärka företagens bidragsberoende.

Nåja, arbetsförmedlingen bidrar också på annat sätt. I går presenterade man rapporten "Ungdomar på och utanför arbetsmarknaden" där det framgår att det finns 77 000 unga mellan 16 och 29 (definitionen av ungdom blir allt generösare!) som varken har studerat eller arbetat under tre år i rad.

20 000 av dessa har inte heller varit inskrivna vid AF. Var tredje i denna grupp är född utomlands.

Så den redan omdiskuterade "höga" ungdomsarbetslösheten skulle alltså statistiskt sett kunna vara ännu högre.

Men vad sysslar då dessa tiotusentals "som saknar känd aktivitet" egentligen med?

Ja, säg det. En del jobbar säkerligen svart eftersom de inte taxerat någon inkomst. Andra kanske enbart är folkbokförda i Sverige, men lever utomlands. En eller annan lär leva på mamma och pappas American Express.

 

Sverige ligger dock bra till i OECD-statistiken i denna grupp av ungdomar som varken jobbar eller pluggar.

Och arbetsförmedlingen tar också chansen att inpränta att den egentliga ungdomsarbetslösheten är 6,8 procent, bland annat beroende på att drygt 40 procent, i den EU-harmoniserade statistiken, är heltidsstuderande.

Vilket inte lär hindra politiker från att fortsätta blåsa upp problemet och tala om en "förlorad ungdomsgeneration".

Arbetsförmedlingen ska nu intensifiera sökandet efter unga som inte skrivit in sig som arbetslösa. Det må vara välment, men i vilken grad ska staten jaga myndiga personer som inte lever på de bidrag som myndigheten levererar?

Ända till 1964 hade Sverige skamligt nog kvar en lösdrivarlag:

"Hvar, som sysslolös stryker omkring från ort till annan utan medel till sitt uppehälle, må, der ej omständigheterna ådagalägga, att han söker arbete, behandlas såsom lösdrifvare på sätt i denna lag sägs."