Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Eric Erfors

Avskaffa tvångsarvet

Skrota arvsrätten?

Det blev ett himla liv om förslaget i Centerns idéprogram.

Men de centerpartister som ännu står bakom förslaget har rätt, fortsätt kämpa för denna goda liberala princip.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Annie Lööf lämnar walkover och dagens lagstiftning från 1856 ska vara kvar. Vice partiledare Anders W Jonsson har dock varit en ivrig förespråkare för att laglotten ska avskaffas, i riksdagsmotioner och debattartiklar.

Laglotten är en form av tvångsarv där den avlidnes sista eller länge uttalade vilja åsidosätts. Bröstarvingar har laglig rätt att få ut hälften av kvarlåtenskapen oavsett den vilja som uttrycks i ett testamente.

Vuxna människor har rätt att bestämma över sina pengar och annan egendom. Äganderätten är inskriven i regeringsformen:

"Vars och ens egendom är tryggad genom att ingen kan tvingas avstå sin egendom (...) utom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen."

Så vari består "det allmänna intresset" i att staten ska tvinga föräldrar att dela ut arv till ett barn som i vuxen ålder aldrig brytt sig om dem?

Ja, säg det.

 

Det finns medelålders söner som under lång tid grovt misshandlar sin mamma både fysiskt och psykiskt. Det är naturligtvis ett fruktansvärt brott, men de har ändå rätt till sin laglott trots att misshandeln dessutom bidragit till mammans död. Det är etiskt oförsvarbart.

Lagen säger nämligen att endast den som direkt har framkallat dödsfallet kan fråntas arvet.

Rättviseargumentet; att alla barn har rätt till någon del av arvet är också känslomässigt.

För det är inte bara någon gnidenhet som ligger till grund för alla bittra arvstvister utan även känslan av att vara förfördelad. Känslomässig är också skrämselpropagandan om att "barn" görs arvslösa om laglotten avskaffas.

 

För det första handlar det, i de absolut flesta fall, inte om barn i juridisk mening utan om personer som hunnit fylla 50 och långt mer innan deras föräldrar går bort. För det andra skulle de flesta också i fortsättningen ärva föräldrarna om laglotten skrotades.

Kanske en arvinge är i större behov än någon annan?

Om vi tänker oss två systrar, där den ena har vunnit 50 miljoner kronor på Anders Borgs dubbelmoraliska monopolspel.

Den andra är långtidsarbetslös och går på socialbidrag. Modern vill testamentera hela sin förmögenhet på 4 miljoner kronor till den arbetslösa dottern, som för övrigt alltid ställt upp för henne.

Funkar inte! Staten har bestämt att den arroganta 50-miljonersdottern, som sagt upp relationen till sin mor, har rätt till en miljon kronor i laglott.

Jag citerar gärna Centerns vice partiledare Anders W Jonsson:

"Det ska stå varje individ fritt att förfoga över sina egna tillgångar och detta ska gälla även efter livets slut."

 

Varför liberalen Annie Lööf inte längre vill ställa upp på dessa grundläggande liberala värderingar, kan vi bara spekulera om. Och det faktum att samtliga partiledare år 2013 inte vågar ifrågasätta denna obsoleta lag från 1856 tyder på att de är sensationellt konservativa.

Sedan är det väl bara en av historiens många anakronismer att just centerpartister driver frågan.

I 1800-talets gamla bondesamhälle syftade lagen till att släkten skulle kunna behålla kontrollen över gården och åkrarna.

Vi lever i andra tider nu.

Möjligen kan ett par meningar i ett idéprogram också väcka Reinfeldts sovande folk i Moderaterna.