Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En succé som är svår att kopiera

Föregångsland? Jan Björklund vill gärna se att Österrikes lärlingssystem får stå modell för utbildningen i Sverige. Foto: Torsten Pamp, Cornelia Nordström

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Österrike har blivit hett bland svenska politiker. Socialdemokraternas Magdalena Andersson åkte dit för några veckor sedan för att se och lära hur man skapar jobb. Och utbildningsminister Jan Björklund, FP, lyfte fram alplandet i går när han presenterade sitt förslag om ett uppdaterat lärlingssystem.

Den stora nyheten i gårdagens förslag från Folkpartiet var att lärlingar ska kunna vara anställda i företag under sin utbildning. Lärlingarna ska få utbildning hälften av tiden och arbeta för kollektivavtalsenlig lön under den andra halvan. Omkring 5 000 kronor i månaden kan lönen komma att bli.

I grunden är det rätt tänkt att bygga ut lärlingssystemet. Sådana anställningar är en stor förklaring till den låga arbetslösheten bland unga i Österrike och flera andra länder. För Björklund har det dessutom den fördelen att lärlingar till skillnad från vanliga elever som söker sommarjobb inte syns i arbetslöshetsstatistiken.

 

Utbildningsministern har vett att skynda långsamt med utbyggnaden. Först år 2020 väntas målet om att hälften av alla yrkeselever ska vara lärlingar vara uppnått. Men att skapa en framgångsrik utbildning riskerar att ta betydligt längre tid än så. Att kopiera centraleuropeiska lärlingssystem är nämligen lättare sagt än gjort.

Framgången i Österrike beror till stor del på att företagen själva tar ett stort ansvar för lärlingarna. Det är landets handelskamrar som marknadsför utbildningarna, väljer ut lämpliga företag och ser till så att kvaliteten är god. Många större företag har hela avdelningar som uteslutande arbetar med lärlingsfrågan. Staten täcker endast en mindre del av kostnaden, företagens vinst är i stället att man får välutbildad och kompetent arbetskraft.

Efter flera decennier med yrkesutbildning förlagd till gymnasier saknas dock den traditionen i Sverige. Det är förmodligen en stor anledning till att Björklunds tidigare lärlingssatsning inte blivit någon omedelbar succé. Arbetsgivarna visar helt enkelt inte något större intresse, inte heller eleverna. Flera av de ledande skolföretagen, som har erbjudit lärlingsutbildningar, har dessutom grovt misskött sitt uppdrag.

Jan Björklund vill lösa det problemet genom att ge ännu högre ersättning till företagen och locka elever med pengar i egen ficka. Staten ska stå för 80 procent av lönekostnaden samtidigt som bidraget för handledningen höjs.

 

Det är oroväckande att så många alliansförslag mot arbetslöshet går ut på staten subventionerar lönekostnader. Mer pengar från staten är ingen garanti för att svenska företagare vill eller förmår skapa attraktiva utbildningar i någon större omfattning.

Det går snabbt att riva ner ett fungerande lärlingssystem, men det tar betydligt längre tid att återskapa det.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!