Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

En sak är säker: det grekiska kaoset består

NYVAL IGEN? Antonis Samaras från Ny demokrati blev valets vinnare, precis som i valet den 6 maj. Men om grekerna kan enas om en ny regering den här gången återstår att se. Foto: REUTERS

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Det finns grader av politiskt kaos. Och i valet mellan ett fullständigt kaos och ett något mindre fullständigt valde grekerna åtminstone det senare.

Antonis Samaras från det gamla maktpartiet Ny demokrati blev valvinnare. Precis som i valet den 6 maj. Då lyckades inte de grekiska partierna enas om en ny regering. Kommer de verkligen att lyckas nu?

Huruvida det internt splittrade Pasok - som åter blev sågat av väljarna - bildar en majoritetsregering med Ny demokrati är långt ifrån klart.

En typisk grekisk lösning vore alltså att utlysa ännu ett nyval. För det är ju högst troligt att landet snart skakas av ännu fler våldsamma demonstrationer och att verklighetsfrånvända fackföreningsledare satsar på några nya generalstrejker.

Mycket är märkligt i det land där demokratins vagga en gång stod. Där får största parti i valet en bonus på 50 mandat i parlamentet. Tanken är att det ska främja starka regeringar, men har i stället bidragit till att garantera decennier av vanstyre från antingen Pasok eller Ny demokrati.

 

Men grekerna har, liksom väljarna i andra demokratier, de politiker de förtjänar. Väljarna kan inte svära sig fria från ansvaret för det eländiga tillståndet i landet.

Det finns säkert ledande EU-politiker som i hemlighet hade önskat att Alexis Tsipras och vänsterpopulisterna Syriza vunnit; alltså det parti som utan att skämmas vill strunta i alla lånenotor.

Var fjärde grek lade sin röst på ett parti vars ekonomiska politik är som ett flygförsök av Ikaros. I jämförelse framstår det svenska Vänsterpartiet som ett under av ansvarstagande.

 

Med Syriza som valvinnare hade den politiska och ekonomiska krisen eskalerat och Grekland hade troligen tvingats lämna eurosamarbetet.

Sanningen är ju den att de europeiska lån­givarnas - inklusive Tysklands - tålamod med landet snart är slut. Och eurozonen har betydligt större problem att hantera, som Spanien

Alexis Tsipras oblyga utpressningsförsök har gått ut på att notan för en fullständig grekisk kollaps och "Grexit", utträde ur euron, skulle bli betydligt dyrare för Europa än om Grekland skjuter på sina amorteringar. Det är långt i från säkert.

Tänk om de ledande euroländerna - inofficiellt förstås - gör samma kalkyl som många makroanalytiker: att det sedan länge är kört för Grekland. Vad euroländerna är upptagna med nu är skademinimering och inte att rädda det grekiska euromedlemskapet.

 

Nu ska landet styras av Ny demokrati som i opposition gjorde allt för att bromsa Papandreous olika reformpaket. Det är det Ny demokrati som till slut ställde sig bakom senaste låneavtalet med trojkan - EU, IMF ECB - men som nu i valrörelsen ändå lovat omförhandling av vad man själv varit med och beslutat om. Rörigt?

Ja. Blott en sak är säker när det gäller Grekland: kaoset består.