Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En påminnelse från framtiden

Bild från katastrofen i Filippinerna. Foto: Romeo Ranoco

Mer än 10 000 filippiner kan ha dött i tyfonen Haiyans spår. 100 000-tals hus har förstörts.

Räddningsaktionen kan kosta 100-tals miljoner euro.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Då har vi inte ens närmat oss de mänskliga tragedierna: alla föräldrar som inte lyckades rädda sina barn, alla barn som blivit föräldralösa; familjer som förlorat allt de äger eller grunden för sin försörjning. Efter chocken kommer sorg, förvirring, hunger, desperation, stölder och övergrepp när den starkes rätt blir lag.

Jordens inneboende krafter är monstruösa. Vi kan inte tämja dem och inte alltid skydda oss emot dem. Men numera vet vi att människans ingrepp i naturen har lett till att själva klimatet håller på att förändras. Det går inte att säga med vetenskaplig säkerhet att just Haiyan var laddad med värme, det vill säga energi, orsakad av växthuseffekten. Klimatsystem är oerhört komplexa och bristen på pålitliga historiska data om stormar gör att forskarna ligger lågt med sina slutsatser.

 

Men vi kan räkna med att klimatförändringarna kommer att leda till mer extremt väder. Inte bara stormar med mer regn och större vindstyrkor utan höjd vattennivå, översvämningar och, förstås, torka. Och det är de fattiga länderna som kommer att drabbas värst. Delvis beroende på att många fattiga länder ligger i områden där klimatförändringarna förväntas att bli som mest påfrestande, delvis för att fattiga länder har svårare, både att rusta sig mot väderkatastrofer och att återhämta sig.

Den rika världen har lovat att hjälpa den fattiga att anpassa sig till klimatförändringarna. 100 miljarder dollar årligen från 2020 har de vi lovat att skramla ihop. Men det åtagandet är mycket löst i kanten, och under tiden verkar den rika världen ha tappat intresset. I Köpenhamn utlovades klimatbistånd utöver det ordinarie biståndet, men Sverige har tagit pengarna från biståndet. Enligt Sida är mycket av det som räknats in i klimatbiståndet sådant som ingår i Sidas ordinarie biståndsportfölj (RoD 18/3). Det är ett tecken i tiden.

 

Den rika världen har en moralisk plikt att hjälpa den fattiga. Det är vi som har packat atmosfären med växthusgaser. Men vi har också rent själviska skäl att stödja klimatanpassningen. Ett mer extremt klimat riskerar att leda till konflikter. På ytan kan dessa konflikter se ut att vara etniska eller religiösa; i själva verket har de sin grund i kampen om sinande resurser. Och ju sämre länderna lyckas anpassa sig till klimatförändringarna, och ju mer vi förstör atmosfären, desto fler kommer klimatflyktingarna att bli.

Nu kraftsamlar världen för en akut insats efter Haiyans härjningar. Men kampen mot klimatförändringar är ett maratonlopp. Och för tillfället sitter mänskligheten i universums största SUV, med motorn glatt på tomgång, och rullar tummarna.