Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

En lättsinnig valfläskbudget

När alliansen sänker skatten är det ett dråpslag mot välfärden. När Socialdemokraterna sänker skatten är det rättvis vänsterpolitik.


Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Hänger du inte med? Nej, det är sannerligen inte lätt att följa logiken i den S-märkta politiken. Kritiken mot alliansens jobbskatteavdrag har varit stenhård genom åren. Det finns ingen ände på allt elände dessa skattesänkningar påstås ha orsakat.

De har fått bära skulden för välfärdens brister, ökande klyftorna och för utanförskapet. Med tanke på detta katastrofala utfall är det minst sagt märkligt att de rödgröna har behållit alla fem jobbskatteavdrag (med undantag för en avtrappning i högre inkomstskikt). 

Inte nog med det. De rödgröna vill fortsätta på den inslagna vägen och sänka skatten rejält även för andra grupper. Den enskilt största satsningen i budgeten, som avslöjats i förhand, går till en skattesänkning för pensionärer på 4,42 miljarder kronor. S lovar dessutom att hela gapet i beskattning mellan löntagare och pensionärer ska bort till år 2020. 

Ansvarslöst att bränna pengar i högkonjunktur

Det innebär att skattetrycket kommer att sänkas i höstens budget. Skattesänkningar är inte längre ett rött skynke, utan en röd snuttefilt. Att sänka skatten är rättvist och anständigt, heter det, eftersom det är de rödgröna som sänker skatten.

I själva verket förhåller det sig precis tvärtom. Alliansens jobbskatteavdrag var en genial uppfinning. De lade grunden till den arbetslinje som den rödgröna regeringen nu kan skörda frukterna av utan att ta ett öre från välfärdens verksamheter.

Däremot är det ansvarslöst att fortsätta denna skattesänkaroffensiv till att omfatta grupper som inte arbetar. Det speglar de grundläggande problemen med den budget som finansminister Magdalena Andersson (S) presenterar:

• Regeringen överskattar reformutrymmet. Expertmyndigheter som Konjunkturinstitutet är inte alls lika optimistiska som Andersson i fråga om hur mycket pengar som finns i statens kista. Det valfläsk som regeringen bjuder på är därför finansierat med glädjekalkyler. Finansdepartementet verkar förtränga både nästa lågkonjunktur och de väldiga kostnader som stundar i äldrevågens och migrationens spår. 

• Regeringen eldar på i en högkonjunktur. Sverige har redan en dopad ekonomi med minusränta. Att i det läget även använda finanspolitiken för att driva upp efterfrågan i ekonomin är förbluffande lättsinnigt.

• Regeringen gör fel saker. Sverige har ett akut behov av strukturreformer för att skapa en fungerande bostadsmarknad, ett mer effektivt skattesystem och för att sänka trösklarna till arbetsmarknaden. Inget av detta tar de rödgröna tag i. I stället sprätter regeringen i väg pengar åt alla möjliga håll. 

Regeringen borde rusta Sverige inför tuffare tider

Det saknas en bärande tanke bakom de rödgrönas budget, utöver målet att utjämna bidrag och skatter i möjligaste mån. Det är en kortsiktig budget som syftar till att vinna valet nästa år, inte att rusta Sverige inför tuffare tider. 

För mycket rött kött är skadligt, även när det serveras i form av valfläsk.


Läs också: Vad är det för fel på dygder, Andersson? 


S har bytt den tomma ladan mot guldbyxor