Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

En idéstöld för mycket av alliansen

Regeringen underströk hur allvarligt läget är för regeringen, genom att sno Socialdemokraternas förslag om mindre klasser i lågstadiet.Foto: Jens L'Estrade

Vid en presskonferens med alla fyra partiledare på tisdagen underströk regeringen hur allvarligt läget är för regeringen, genom att sno Socialdemokraternas förslag om mindre klasser i lågstadiet.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Detta förslag, det senaste i en rad av desperata utspel och idéstölder, är både skrattretande och beklämmande.

Efter Pisa-haveriet bad regeringen OECD om en djupare analys av det svenska problemet. Pisa-chefen Andreas Schleicher kom hit och underströk noga, i ett anförande i riksdagen, att en central skillnad mellan framgångsrika och medelmåttiga länder är hur man prioriterar - om man satsar på lärarna eller på klasstorleken. I framgångsländer som Sydkorea satsar man på lärarlöner, fortbildning och långa skoldagar. I det mindre framgångsrika Luxemburg satsar man hellre på små klasser.

"Finland är mer likt Korea, Sverige är mer likt Luxemburg", sa Schleicher. "När det har satsats pengar i Sverige har det mesta lagts på klasstorleken".

 

I OECD:s rapport kan man läsa att sambandet mellan lärartäthet och prestation är "svagt i alla länder och mycket svagt i Sverige".

Det borde ha varit lätt för regeringen att ta till sig detta, med tanke på att det är precis vad Jan Björklund själv har sagt hela tiden: lärarna är viktigare än klasstorleken. Men nu är det valår. Då väger en tung skolexpert lätt, uppenbarligen, jämfört med en Sifo-undersökning med folkligt tyckande. Enligt Sifo tycker svenska väljare nämligen att klasstorlek är den viktigaste frågan.

Eftersom Socialdemokraterna har just det förslaget i sin arsenal tyckte regeringen tydligen att det var dags för ännu lite mer triangulering.

Det skadar förstås inte med mindre klasser. Det finns forskning som visar att små klasser kan vara välgörande, både för skolresultat och framtida löner. Men det är inget undermedel på något sätt.

Sverige har redan relativt små klasser. Och framför allt har Sverige lärarbrist. Var fjärde lärare kommer att gå i pension under det närmaste decenniet. Kommunerna behöver rekrytera 80 000 lärare för att täcka upp det bortfallet, enligt en rapport från Lärarförbundet.

Dessutom lämnar många yngre läraryrket mitt i karriären - lönen är för låg, pappersarbetet för tungt, stressen för stor. Söktrycket till lärarutbildningen är så lågt att man kan komma in med skräpbetyg. Och många lärare håller inte måttet; behovet av fortbildning är omfattande.

 

Att regeringen i det läget vill satsa på mindre klasser är inte vettigt. Det kommer rimligen att kräva fler lärare, inte färre.

Dessutom är det ett demokratiskt problem att Sveriges regering, samma dag som Socialdemokraterna inleder sin skolkampanj, lägger detta förslag i ett oförblommerat försök att fiska röster.

Det inger inte förtroende för skolpolitiken. Och det är inte en signal Skol-Sverige behöver våren 2014.