För tre år sedan flyttade friskolan Realgymnasiet in i ett gammalt lasarett i centrala Trollhättan. En spännande miljö, möjligen. Men den här kedjan ska utbilda eleverna i naturbruk, och undervisa i hästhållning.
Men Realskolan hade varken stall eller hästar, avslöjade DN i fredags.
Trots det har skolan fått mer än dubbelt så hög skolpeng som ett vanligt gymnasium – 230 000 kronor per elev och år – just för att det är dyrt att hålla sig med gård och djur.
En elev på samhällsprogrammet betingar jämförelsevis 90 000 kronor årligen.
När kommunen fattade läget, sänkte den ersättningen. Då gick Realgymnasiet till domstol. Agneta Janfalk, vd för koncernen Lärande i Sverige AB som äger Realgymnasierna, säger till DN att naturbruksgymnasier som inte har hästar, kor och stallar minsann bör ha lika hög ersättning som skolor med egna gårdar. För ”det ska vara likvärdigt”.
Hon låter som ett eko av borgerliga politiker som insisterar på att alla villkor, inklusive skolpengen, ska vara lika för friskolor och kommunala skolor, trots att de sistnämnda har plikter som friskolor slipper.
Friskolekoncerner kan leva gott på denna ordning. När en ny aktör etablerar sig på en ort och lockar till sig elever, får kommunskolorna minskad skolpeng. Men de har fortfarande stora fasta kostnader – inte minst om de driver naturbruksprogram på riktigt.
Kommunen i fråga försöker räta upp skutan, både genom sparkrav och genom höjd skolpeng. Men då ska även friskolorna få högre skolpeng, för ”likvärdighetens” skull.
Särskilt stötande blir denna mekanism när den nyetablerade skolan inte höjer kvaliteten utan sänker den.
Vinstjagande friskolekoncerner verkar ha ett gott öga till yrkesgymnasier, där skolpengen kan vara högre än för de teoretiska programmen. Att driva lärlingsutbildningar är också lukrativt eftersom eleverna ska vara ute på praktik halva tiden. Då kan man spara på lokaler och personal. Tidningen Elektrikern har skrivit om el-elever i friskolekoncerner som inte får tillräckligt med praktiska övningar och skickas på praktik som inte har något med el att göra. Som att städa.
Skolinspektionen, SI, inspekterade både naturbruks- och elprogram härom året, för att branschorganisationer larmat om bristen på ”anställningsbara” studenter. SI konstaterar i en rapport att i hälften av de granskade skolorna har eleverna ”få eller inga möjligheter att sköta och hantera djur” eller praktiskt öva sina elektrikerkonster.
Vad gäller naturbruksprogrammet blev det ”ofta sämre om skolorna inte hade den tekniska utrustning eller de anläggningar som återfinns i de riktiga verksamheterna”, säger Karin Lindqvist, utredare vid Skolinspektionen, till DN.
Det är 30 år sedan friskolreformen genomfördes. Det är en skandal att den fortfarande fungerar så uselt, med öppna spjäll för oseriösa aktörer. I synnerhet måste man fråga sig varför borgerliga politiker, som dyrkar reformen, helt har struntat i att vårda den.