Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

En grön burgare kan vara värd ett Nobelpris

Vanliga juliga köttbullar? Nej, skenet bedrar, dessa bullar är gjorda av auberginer. Och det låter väl hur gott som helst.
Foto: LEIF JACOBSSON / EXP
Vegolyx på spa i L.A.
Foto: THOMAS ENGSTRÖM / EXP

Sverige kan ha nått köttbulleklimax. Men globalt ökar köttkonsumtionen och det är inte hållbart. 

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Är vi på väg mot "klimax köttbulle"? Eller "peak meat", som amerikanerna säger. 

Enligt trendanalytikern Ingela Stenson kommer den svenska köttkonsumtionen troligen att kulminera i år

Redan i fjol spådde Stenson att kulmen var i sikte. Men samtidigt förvånades Jordbruksverkets utredare, Åsa Lannhard Öberg, över att köttkonsumtionen fortfarande låg på mastiga 87,3 kilo kött per år och magsäck, år 2015. Detta trots alla gröna trender och ymniga hälsovarningar. 

2016 steg sedan förbrukningen till den nya rekordnivån 87,7 kilo kött per person och år. Men enligt Jordbruksverket minskade åtminstone konsumtionen av nötkött under första kvartalet i år, rapporterar Sveriges Radio. Det är inte mycket att ropa hej över, kanske, men är det något köttslag vi borde dra ner på så är det nötkött.

De yngre är grönare än de äldre

Nötkreatur idisslar och släpper ifrån sig kraftfulla växthusgaser. Dessutom kräver boskapsuppfödning stora resurser både av vatten och mark, samtidigt som den orsakar övergödning. Regnskog avverkas för att ge plats för bete och för odling av djurfoder. 

Svenskt kött är generellt mindre klimatpåverkande än utländskt. Vill man vara klimatsmart är det med andra ord bättre att äta en dyr svensk biff då och då än en importerad entrecote var och varannan dag. 

Är man intresserad av att leva hälsosamt bör man definitivt dra ner på allt rött kött: nötkött såväl som gris och lamm. Den som vill minska risken att drabbas av tjock- och ändtarmscancer bör hålla sig under 500 gram tillagat kött i veckan, enligt Livsmedelsverket. Charkuterivaror som korv, bacon och rökt skinka bör man ligga ytterst lågt med om man vill vårda kärl och hjärta.   

Unga svenskar tycks vara mer gröna än äldre. 2013 uppgav 12 procent i gruppen 16-39 år att de strävade efter att äta vegetariskt. Två år senare var siffran 20 procent. Men är det en uthållig trend? Kanske. 

Fler har råd att äta mer kött

I USA har köttätandet minskat sedan peaken 2004, men i utvecklingsländer ökar köttkärleken. Mer pengar i plånboken betyder mer kött på tallriken, helt enkelt. 

Men samtidigt som den fattiga världens välståndsökning i sanning är glädjande, ligger välfärdssjukdomarna på lur: cancer, diabetes, hjärt-kärl-sjukdomar och stroke. 

En alltmer köttglad mänsklighet kommer dessutom belasta miljö och klimat på ett ohållbart sätt. 

Det vill till att de experiment med syntetiskt kött som pågår, leder någonvart. Andra sätt att sätt få bukt med en omättlig global köttkonsumtion är att utveckla köttersättningar. Men vare sig de är gjorda på soja, svamp, sädesslag eller konnuyaku (japansk planta), måste de vara goda - på riktigt, inte på en stoisk "inte så illa, faktiskt"-nivå. 

Knappa resurser är en grogrund för krig och konflikten. Den som uppfinner en femstjärnig, klimatsmart vegetarisk burgare som tar världen med storm, kan visa sig vara en kandidat så god som någon för Nobels fredspris. 


Läs också:

Köttallergi - ett PM från naturen