Egna fabriker är ingen garanti att få vaccin

Morgan Johansson, då folkhälsominister, föreslog 2006 att Sverige ska bygga en egen vaccinfabrik.
Foto: LASSE SVENSSON
Sverige tvingas nu skjuta på sitt vaccinmål efter att Astra Zeneca inte klarar att leverera tidigare utlovade doser.
Foto: JOHAN NILSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN

Sverige och EU måste öka beredskapen att tillverka vaccin inför nästa pandemi.

Men exportförbud och protektionism gynnar bara viruset.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

På fredagen kom chockbeskedet att Sverige under det första halvåret får 3,3 miljoner doser färre av Astra Zenecas vaccin jämfört med de första prognoserna. Orsaken är att bolaget inte får exporttillstånd till EU för omkring 75 miljoner doser från USA, Storbritannien och Indien.

Alldeles nyss levde hoppet att svenskarna skulle kunna fira midsommar som vanligt. Nu är risken uppenbar att även kräftkalasen får hållas med social distans. 

Det mest uppseendeväckande är att USA låter tio miljoner doser samla damm i Ohio. Astra Zenecas vaccin är ännu inte godkänt i landet och en del tyder på att det aldrig kommer att använda där. 

Ilskan i Bryssel är förståelig. Både Pfizer och Moderna förser stora delar världen med vaccin från europeiska fabriker. Ändå tvingas medlemsländerna gång på gång att skjuta på sina egna vaccinationsmål. Om president Joe Biden menar allvar med att stärka de transatlantiska relationerna finns här ett utmärkt tillfälle.

Men Italiens beslut att i sin tur blockera exporten av en kvarts miljon doser till Australien innebär ändå en farlig upptrappning. Att Astra Zeneca inte får tillstånd från Storbritannien och USA för export till EU beror främst på hur företagets kontrakt med länderna är utformade. Italiens agerande innebär däremot att man sätter ingångna avtal ur spel. 

Den typen av beteende kan i förlängningen minska EU:s tillgång till vaccin. Europa är nämligen beroende av insatsvaror för att kunna producera doser. Pfizer och Modernas mRNA-vaccin kräver exempelvis så kallade nanolipider och de tillverkas främst i USA. Ett upptrappat handelskrig skulle kunna sätta stopp för de livsviktiga leveranserna.

Sverige och EU behöver stärka sin vaccinberedskap.

År 2006 föreslog dåvarande folkhälsominister Morgan Johansson att Sverige skulle bygga en egen vaccinfabrik. I ljuset av det senaste årets händelser framstår det onekligen som ett misstag av alliansregeringen att skrota de planerna. 

Men egen tillverkning är samtidigt ingen garanti för snabba leveranser. Grundorsaken till att EU inte får de utlovade doserna av Astra Zeneca är omfattande produktionsproblem vid företagets fabriker i just EU.

Att utveckla vaccin är också komplicerat, vilket gör det svårt för stater att satsa på rätt häst på förhand. De tre största vaccintillverkarna i världen har alla hittills misslyckats med att få fram covid-vaccin. En av dem är franska Sanofi, som EU efter franska påtryckningar tecknade stora avtal med. Det påstås ha bidragit till att EU beställde färre doser av Pfizer.

Det är inte heller helt att räkna ut vilka insatsvaror som kan bli viktiga i framtiden. Den stora efterfrågan på nanolipider var exempelvis svår att förutse så sent som för ett år sedan. Då hade inga vaccin med mRNA-teknik ännu tagits fram.

Tron att viktiga varor ska flöda fritt även i kris har visat sig vara naiv. Sverige och EU behöver därför stärka sin vaccinberedskap på olika sätt. Nya fabriker som snabbt kan börja tillverka de bästa varianterna på licens kan vara en del av lösningen inför kommande pandemier.

Men utan internationell handel, respekt för ingångna avtal samt konkurrens mellan olika vaccintillverkare kommer bekämpningen av nästa virus garanterat att bli dyrare, svårare och mer utdragen.