Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Efter corona lever ”den tysta pandemin” ändå kvar

Tröstlös vardag i Italien: Nya kistor ska transporteras från kyrkan i Seriate, Lombardiet, till krematorier i Udine och Venedig.Foto: LAPRESSE / LAPRESSE/SIPA USA SIPA USA
En präst välsignar avlidna i kyrkan San Giuseppe i Seriate.Foto: MATTEO CORNER / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN

Kan Italiens slarv med antibiotika förklara de många dödsfallen under coronautbrottet? Risken finns.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Varför är covid-19 så brutalt dödligt i Italien? Landet står just nu för en tredjedel av världens dödsfall: drygt 10 000. 

Det påpekas ofta att landet har en åldrad befolkning och att italienare umgås mycket över generationsgränserna. Dessutom missade man den första, lömska smittspridningen.

Men det finns en annan möjlig förklaring: antibiotikaresistens. 

Covid-19 är en virussmitta och antibiotika biter inte på virus. Men när en människa redan är försvagad av en viral lunginfektion, som influensa, sars eller covid-19, är hon sårbar för sekundära bakterieinfektioner; de kan i sin tur orsaka lunginflammation eller blodförgiftning. 

Om bakterierna är resistenta mot antibiotika står läkarna utan en livräddande vapenarsenal. 

Antibiotikaresistens är en pandemi

Antibiotikaresistens har kallats för ”den tysta pandemin”. Den sprids över världen och blir ständigt mer förödande. Men den är ojämnt spridd. Sydeuropa har exempelvis mycket större problem än länder i norr. 

Italien är värst drabbat. Enligt en studie i The Lancet dog 33 000 européer som följd av resistenta bakterier under 2015. Italien stod för en tredjedel av dödsfallen. 

Italien är också det EU-land, vid sidan av Grekland, där mest antibiotiska förskrivs (tredubbelt jämfört med Sverige). Det är ingen slump.

Resistens kan uppkomma helt naturligt genom mutationer, men utvecklingen drivs av överförskrivning och av patienter som slarvar med att ta sina tabletter, vilket kan leda till att resistenta bakterier överlever och förökar sig.

Det är självklart för tidigt att säga att antibiotikaresistens är utslagsgivande i kampen mot covid-19. Som statsepidemiolog Anders Tegnell säger i en intervju i The Guardian, apropå Sveriges ovanliga sätt att hantera pandemin: ”Jag skulle inte bli alltför förvånad om det slutar likadant för oss alla, oavsett vad vi gör.”

Kort sagt, facit kanske blir att människan i slutändan inte kunde påverka spridningen av viruset sars-cov-2 särskilt mycket. 

Slarva inte med antibiotikakurer

Men människan kan definitivt påverka spridningen av resistenta bakterier. Läkare kan göra det genom att vara strama med förskrivning, särskilt vad gäller bredspektrumantibiotika. Och de måste tjata på patienterna: Sköt behandlingen korrekt. 

Snörvliga personer kan dra sitt strå till stacken genom att lyda doktorn, inte kräva antibiotika för lindriga åkommor, inte köpa receptfri antibiotika på resor eller via nätet eller använda överblivna piller i badrumsskåpet. Det är ren idioti.

God hygien, på sjukhus och i folkhavet, hjälper också. Dygden att tvätta händerna noga kan tjäna oss väl även efter coronapandemin. 

Utvecklandet av nya antibiotikum går i slowmotion; marknaden löser inte problemet - här måste politiker och stater gripa in.

Men om nya preparat kommer, riskerar även de att falla offer för resistenta bakterier. Och då står vi där igen utan effektiva verktyg mot bakterierna. 

Som nu, i kampen mot covid-19.