Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Domen visar att politiska hobbydomare måste bort

Fru Justitia ska bära ögonbindel – inte partinål.Foto: Colourbox
En dom från Uppsala tingsrätt har väckt uppståndelse, då domstolen friar en man från våldtäktsförsök eftersom offret inte ville ha ögonkontakt med den åtalade under rättegången.Foto: STEFAN SÖDERSTRÖM
I svenska tingsrätter dömer tre nämndemän tillsammans med en juristdomare.Foto: TT NYHETSBYRÅN
Foto: TT NYHETSBYRÅN

En man frias från våldtäktsförsök – eftersom offret var ”spänd” och inte ville ha ögonkontakt med den åtalade under rättegången. Domen visar att det svenska nämndemannasystemet måste reformeras.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Fredagens dom från Uppsala tingsrätt är bisarr läsning: 

”Enligt tingsrättens mening är målsägandens berättelse inte trovärdig av följande skäl. Hon har skrattat och gråtit om vartannat under förhandlingen och hon har inte någon gång under förhandlingen tittat den tilltalade i ögonen. Hon har vidare under förhöret med henne varit spänd och inte avslappnad vilket hon borde varit om den berättelse som hon lämnat varit riktig. Åklagaren har således inte förmått styrka åtalet.”

Två nämndemän ville fria, juristdomaren och en nämndeman ville fälla eftersom de bedömde att målsäganden ”har lämnat en berättelse som är klar, detaljerad och sammanhängande” som ”inte innehåller några motsägelser”.

Det är vansinne att ett brottsoffers kroppsspråk tillmäts större betydelse än vad hon och flera vittnen säger. 

Svenska domstolar politiseras

Tyvärr är det inte första gången som nämndemän har hakat upp sig på oväsentligheter. I en uppmärksammad dom från Solna tingsrätt friades en man som stod åtalad för misshandel, eftersom nämndemännen ansåg att han ”kom från en bra familj”. De märkliga domsluten sätter ljuset på ett system som inte fungerar.

De flesta länder har någon form av lekmannadomare i rättssystemet – exempelvis obligatorisk jurytjänstgöring. Men det svenska nämndemannasystemet skiljer sig från mängden, eftersom det leder till en politisering av domstolarna. 

Nämndemän är domare utan juridisk skolning, som ska borga för att allmänheten får insyn i domstolarna. De ska vara personer med gott omdöme och stor integritet. Men eftersom det är de politiska partierna i kommunfullmäktige som nominerar dem har ett uppdrag som absolut inte ska vara politiskt, blivit det. Nämndemännen vet vilka de har att tacka för förtroendet. 

Vem som dömer spelar roll

Enligt en studie från Handelshögskolan i Göteborg 2015 ökar sannolikheten att en åtalad med arabiskklingande namn befinns skyldig med 17 procent om en sverigedemokratisk nämndeman tjänstgör. När en vänsterpartist sitter med bland nämndemännen ökar sannolikheten för fällande dom med 14 procent om offret är en kvinna. 

Redan för sju år sedan föreslog en utredning att nämndemän skulle kunna tillsättas utanför partiväsendet, genom att intresserade anmäler sig till kommunen som prövar deras lämplighet. Men av förslaget blev intet. Politikerna ville behålla möjligheten att belöna partigängare med nämndemannaposter. 

Samma utredning föreslog att nämndemännen skulle tas bort från högre instanser. Samt att antalet skulle minskas i tingsrätterna, så att det endast är då nämndemännen är eniga som de kan köra över juristdomaren. Idag – som i Uppsalafallet - räcker det med att röstsiffrorna blir 2-2.

Uppsaladomen visar att nämndemannasystemet måste reformeras. Rättvisan ska bära ögonbindel, inte partinål.