Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Diktaturen Kina kan inte lösa klimatkrisen

Kinas kraftindustri har bett om tillstånd att få bygga motsvarande två nya kolkraftverk varje månad i Kina fram till år 2030. Foto: GREG BAKER / AP
Fossila projekt utgör fyra femtedelar av de enorma energiinvesteringar som Kina gör utomlands. Foto: Epa / EPA

Kinas huvudlösa planer på utbyggd kolkraft riskerar att släcka hoppet om att världen ska klara klimatmålen.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Kol släpper ut dubbelt så mycket koldioxid som andra fossilbränslen. Att så mycket kol som möjligt stannar i marken är således en nyckelfråga för att hålla nere uppvärmningen av jorden.

Läser man journalisten Ola Wongs artikel i nättidskriften Kvartal om Kinas stora investeringar i kolkraften är det därför lätt att bli mörkrädd. 

Kinas kraftindustri har bett om tillstånd att få bygga motsvarande två nya kolkraftverk varje månad i Kina fram till år 2030. Dessutom utgör fossila projekt fyra femtedelar av de enorma energiinvesteringar som Kina gör utomlands. Med erbjudanden om billiga lån låser Kina in u-länder i ett beroende av den smutsiga kolen för åtminstone 30-40 år framöver, skriver Wong. 

Kinas fortsätter satsa på kol

I stora delar av världen är kolen på väg att slås ut av rent marknadsmässiga skäl. Men i Xi Jinpings diktatur känner kolet inte sådana begränsningar. En förklaring är att partiadeln berikar sig på utbyggnaden.

- Xi har en kommandoekonomi som ungefär som Sovjetunionen en gång i tiden kan rulla ut saker som är helt kontraproduktiva både ekonomiskt och miljömässigt, säger Karl Hallding, forskningsledare vid Stockholm environment institute, i en intervju med Wong.

Det systemet visar sin svaghet även när det gäller Kinas satsning på vindkraft, enligt en ny studie av Jonas Grafström, doktor i nationalekonomi och forskare på Ratio. 

Kina har hyllats för sin snabba utbyggnad av vindkraften - år 2012 passerade Kina USA och blev det land i världen med mest installerad kapacitet. Men låg kvalitet gör att vindkraftverk motsvarande 15 procent av kapaciteten varit stillastående (i Tyskland är samma siffra bara en procent). Det har fått till effekt att många nätägare inte ens har velat koppla in kraftverken.

Diktaturer löser inte klimatproblem

Grafström och Wong slår effektivt hål på drömmarna om att Kina - med sin hårt styrda ekonomi - skulle kunna ta ledningen i klimatarbetet. Tvärtom kan landet med sin huvudlösa kolutbyggnad vara på väg att stjälpa klimatmålen. Ola Wong har rätt i att det har fått för lite uppmärksamhet i Sverige.

Det går dock inte att ta de stora kinesiska utsläppen till intäkt för att Sverige borde bli mindre ambitiöst i klimatarbetet, som det ibland låter som i svensk debatt. Även om Kina numera släpper ut mer koldioxid per person än Sverige är de svenska utsläppen fortsatt ohållbart stora. 

Uppgiften som världen står inför är gigantisk. Inom några få decennier behöver vi nå nollutsläpp, därefter måste vi i stor skala börja suga upp koldioxid från atmosfären. Ju längre vi dröjer, desto tuffare blir uppgiften.

Sverige bör inom ramen för EU och FN agera mot Kinas vansinniga kolutbyggnad och kräva att landet börjar minska sina utsläpp tidigare än dagens mål - år 2030. Kraven kan med fördel kopplas till handelspolitiken. Men Kinas synder är inget skäl för att slå av på takten på det svenska klimatarbetet.

Bränsleskatterna kan ha spelat ut sin roll i klimatpolitiken, menar miljöexperten Magnus Nilsson, gäst i Ledarsnack.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!