Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Fria skolvalet är ett hot mot integrationen

Rätta till. Vill vi öka jämlikheten och minska segregationen inom skolan krävs reformer. Foto: Colourbox
Anna Ekström, generaldirektör för Skolverket. Foto: Stefan Borgius

Sverige är en jätte bland asylmottagande länder men en dvärg när det gäller integration. Mycket måste förändras - inte minst det fria skolvalet.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Dagens skolsystem är anpassat till ett förgånget, jämlikt och homogent Sverige, till en verklighet där man kan troliggöra att alla föräldrar, fattiga som rika, har samma chans att göra ett bra skolval. Och att alla har en förmåga att se att den skola barnet går i, är en katastrof.

Så ser verkligheten inte ut.

Vinnare på systemet är den välmående, välinformerade svenska medelklassen. Om det händelsevis inte finns någon jättebra skola i det jättebra område där man bor, är det lätt att välja en annan. Vill man ha barnen i en speciell toppskola kan man ställa sig i kö redan på BB.

 

Men att ställa sig i en kö till en svensk toppskola om man föder sitt barn i ett flyktingläger, det går ju inte. Och får man så småningom asyl i Sverige är risken stor att första hemmet ligger i ett socioekonomiskt svagt område med många andra invandrare. Om man då som förälder inte väljer skola aktivt kan barnet hamna i en problemskola där eleverna har all världens olika förstaspråk - utom svenska.

Grunden för den svenska skolsegregationen är boendesegregationen. Men det fria skolvalet gör ont värre. Försvarare av detta system brukar hävda att "bättre information" till exempelvis invandrare är lösningen. Visst, information är bra. Men nu har vi väldigt stor invandring från länder med helt andra skolsystem än det svenska - eller inga fungerande skolor alls. Att nå ut med riktigt bra, motiverande information till väldigt många, inte sällan lågutbildade föräldrar, ter sig som en gigantisk operation.

 

Det fria skolvalet måste helt enkelt reformeras för att minska segregationen, öka jämlikheten och förbättra skolresultaten. Det anser OECD, liksom Anna Ekström, generaldirektör för Skolverket.

I Agenda pekade nyligen Ekström på vad andra länder har gjort. I USA, exempelvis, använder man kvoter och bussning när skolor blir för homogena. I Holland har man viktad skolpeng för att göra socioekonomiskt svaga elever mer attraktiva för friskolor. En annan möjlighet är att göra om kösystemet så att "BB-faktorn" försvinner. Lottning är en tänkbar väg att gå.

Det har gjorts ansatser att integrera aktivt även i Sverige. Nyköping har slagit ihop sina högstadier till en storskola där alla klasser är blandade. I Malmö har man lagt ner några problemskolor och bussar elever till den blondlagda Linnéskolan. Det har förbättrat skolresultaten för de bussade men inte försämrat dem för Linnéeleverna. Åtgärder som dessa borde vi se mycket mer av.

 

En del föräldrar skulle protestera vilt om friskolesystemet förändrades. Men för politiker som sjunger den humana migrationspolitikens lov finns det ingen ursäkt alls för att ignorera en segregation som undergräver barns möjligheter att lyckas i Sverige - helt i onödan.

 

Läs också:

Betyget underkänt kan göra alla dumma

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!