Rätta till. Vill vi öka jämlikheten och minska segregationen inom skolan krävs reformer. Foto: ColourboxRätta till. Vill vi öka jämlikheten och minska segregationen inom skolan krävs reformer. Foto: Colourbox
Rätta till. Vill vi öka jämlikheten och minska segregationen inom skolan krävs reformer. Foto: Colourbox
Anna Ekström, generaldirektör för Skolverket. Foto: Stefan BorgiusAnna Ekström, generaldirektör för Skolverket. Foto: Stefan Borgius
Anna Ekström, generaldirektör för Skolverket. Foto: Stefan Borgius

Fria skolvalet är ett hot mot integrationen

Publicerad

Sverige är en jätte bland asylmottagande länder men en dvärg när det gäller integration. Mycket måste förändras - inte minst det fria skolvalet.

Expressen getinglogga
Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Dagens skolsystem är anpassat till ett förgånget, jämlikt och homogent Sverige, till en verklighet där man kan troliggöra att alla föräldrar, fattiga som rika, har samma chans att göra ett bra skolval. Och att alla har en förmåga att se att den skola barnet går i, är en katastrof.

Så ser verkligheten inte ut.

Vinnare på systemet är den välmående, välinformerade svenska medelklassen. Om det händelsevis inte finns någon jättebra skola i det jättebra område där man bor, är det lätt att välja en annan. Vill man ha barnen i en speciell toppskola kan man ställa sig i kö redan på BB.

 

Men att ställa sig i en kö till en svensk toppskola om man föder sitt barn i ett flyktingläger, det går ju inte. Och får man så småningom asyl i Sverige är risken stor att första hemmet ligger i ett socioekonomiskt svagt område med många andra invandrare. Om man då som förälder inte väljer skola aktivt kan barnet hamna i en problemskola där eleverna har all världens olika förstaspråk - utom svenska.

Grunden för den svenska skolsegregationen är boendesegregationen. Men det fria skolvalet gör ont värre. Försvarare av detta system brukar hävda att "bättre information" till exempelvis invandrare är lösningen. Visst, information är bra. Men nu har vi väldigt stor invandring från länder med helt andra skolsystem än det svenska - eller inga fungerande skolor alls. Att nå ut med riktigt bra, motiverande information till väldigt många, inte sällan lågutbildade föräldrar, ter sig som en gigantisk operation.

 

Det fria skolvalet måste helt enkelt reformeras för att minska segregationen, öka jämlikheten och förbättra skolresultaten. Det anser OECD, liksom Anna Ekström, generaldirektör för Skolverket.

I Agenda pekade nyligen Ekström på vad andra länder har gjort. I USA, exempelvis, använder man kvoter och bussning när skolor blir för homogena. I Holland har man viktad skolpeng för att göra socioekonomiskt svaga elever mer attraktiva för friskolor. En annan möjlighet är att göra om kösystemet så att "BB-faktorn" försvinner. Lottning är en tänkbar väg att gå.

Det har gjorts ansatser att integrera aktivt även i Sverige. Nyköping har slagit ihop sina högstadier till en storskola där alla klasser är blandade. I Malmö har man lagt ner några problemskolor och bussar elever till den blondlagda Linnéskolan. Det har förbättrat skolresultaten för de bussade men inte försämrat dem för Linnéeleverna. Åtgärder som dessa borde vi se mycket mer av.

 

En del föräldrar skulle protestera vilt om friskolesystemet förändrades. Men för politiker som sjunger den humana migrationspolitikens lov finns det ingen ursäkt alls för att ignorera en segregation som undergräver barns möjligheter att lyckas i Sverige - helt i onödan.

 

Läs också:

Betyget underkänt kan göra alla dumma

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.

Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag