Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Det är självklart att vi måste jobba längre

Japanen Yuichiro Miura var 80 när han besteg Mount Everest. Även svenskar lever längre, friskare liv. Så självklart ska vi jobba längre.
Den japanska bergsklättraren Yuichiro Mura besteg Mount Everest när han var 70 år gammal. Foto: GURINDER OSAN / AP
Den japanska extremskidåkaren Miura Dolphins under sin resa att bestiga Mount Everest. Foto: AP / AP MIURA DOLPHINS
Foto: HENRIK ISAKSSON/IBL / /IBL

Det finns inga gratisluncher. Om pensionssystemet ska hålla måste svenskarna skjuta upp sin pensionering några år.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

För att pensionssystemet ska hålla måste det vara finansiellt robust och uppmuntra till arbete. Huvuddragen i pensionsgruppens nya överenskommelse - som presenterades på torsdagen - är därför bra och nödvändiga. 

Gränsen för när man kan börja ta ut sin pension höjs stegvis från 61 till 64 år. Samtidigt höjs tack-och-adjö-åldern: i dag har en anställd rätt att jobba kvar till 67 års ålder. Snart kan hon stanna till 69-årsdagen. 

Det är klokt. Numera bestiger 70-plussare Mount Everest och många svenska 69-åringar är i lysande form, samtidigt som de har stor erfarenhet och ett tränat omdöme.

Men Svenskt Näringslivs oro över att arbetsgivare ska bli sittande med seniora medarbetare som inte riktigt orkar längre, kan inte viftas undan. 

Det skulle kunna lösas genom att skadeståndet för avsked utan saklig grund gradvis sänks för anställda äldre än 67 år.

Höj inte garantipensionen

Vissa målkonflikter har pensionsgruppen inte lyckats lösa. Det gäller exempelvis frågan om att höja garantipensionen, vilket många, bland annat LO, PRO och Vänsterpartiet, vill. Det grunnar pensionsgruppen också på att göra, oklart hur. Men samtidigt vill man att förändringen ska "genomsyras av att det ska vara tydligt ekonomiskt bättre att ha arbetat jämfört med nivån på grundskyddet".

Det går inte ihop. Om det ska löna sig att jobba kan det inte löna sig nästan lika bra att inte jobba. Vid sidan av uppräkningar bör garantipensionen alltså inte höjas. Det är bättre att använda de kommunala bostadstilläggen.

Enligt LO går det att göra pensionerna mer generösa genom att höja avgifterna. Det vill inte pensionsgruppen göra, vilket är bra. Dels skulle det inte ge någon effekt på flera decennier, dels skulle det innebära höjd skatt på arbete.

Som Gunnar Wetterberg har påpekat på denna ledarsida, bör LO i stället fokusera på avtalspensionerna. Den vägen kan man få till stånd både högre och mer jämställda pensioner.

Bygg en buffert

LO:s Karl-Petter Thorwaldsson ger också sken av att det finns en skamgräns: pensionen ska helt enkelt vara 70 procent av lönen. Men det är en orealistisk dröm. Den som vill leva gott som pensionär i 20-30 år får se till att bygga en buffert.

Det egna ansvaret är viktigt och ofrånkomligt. Pensionen är en försäkring, inte ett bidrag som man har rätt till. Ju längre man jobbar, desto bättre pension får man. Tvärtom blir det för den som går ut i arbetslivet sent, jobbar deltid eller tar hela föräldraledigheten.

Kraven på ett längre arbetsliv blir naturligtvis en utmaning för dem med fysiska arbeten. Här måste arbetsgivarna ta sitt ansvar och facken trycka på. Tunga, utslitande moment måste minimeras, arbetsmiljön måste bli mer än bra, den måste bli hållbar.  

Och sitter man i regeringen bör man inte underminera pensionssystemet genom att göra det mindre lönsamt att jobba mycket och länge.

 

Läs också:

Demensvård är viktigare än höjd pension, LO