Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Det är livsfarligt att tro att alla pratar svenska

En svensk flagga pryder en balkong i Göteborgsförorten Bergsjön. Enligt forskare vid Göteborgs universitet pratar omkring 20-25 procent av de boende knappt någon svenska.Foto: HENRIK JANSSON
Det är livsfarligt om smittskyddsinformation inte finns tillgänglig på de större invandrarspråken. Alla måste samarbeta för att hindra smittspridning.Foto: ALEX LJUNGDAHL

Sverige är ett invandrarland. Inser myndigheterna att hundratusentals personer inte nås av informationen om coronaviruset?

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Alla måste hjälpas åt. Det budskapet har både statsministern och kungen inskärpt i svenska folket under de senaste dagarna. Enda sättet att minska smittspridningen och värna såväl riskgrupper som sjukvården är att att 70-plussarna isolerar sig, samt att alla tvättar händerna och stannar hemma vid minsta förkylningssymptom. Varje coronasjuk som går till jobbet eller åker buss till matbutiken riskerar att smitta flera andra. 

Men musketörstrategin, en för alla, alla för en, fungerar bara om alla känner till den. Och det finns en stor grupp människor som inte kan följa Folkhälsomyndighetens dagliga presskonferenser, läsa krisinformation.se eller ringa informationsnumret 113 13. Myndigheternas viktigaste informationskanaler förutsätter nämligen att man förstår svenska, eller åtminstone engelska. Den enda information som fanns på andra språk var en guide till handtvätt och en pdf-fil med titeln ”Information till resenärer”, visade Expressens granskning.

Många pratar och läser inte svenska

Peter Esaiasson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och författare till boken ”Förorten”, har konstaterat att omkring 20-25 procent av de boende i Bergsjön och Hjällbo pratar ”som bäst bristfällig svenska”. Situationen är sannolikt ungefär den samma i andra utsatta områden. Förstår de faran med att leva som vanligt?

I SvD beskriver Nuri Kino hur han ringer runt till personer han känner i skuggsamhället av papperslösa och arbetskraftsinvandrare utan tillstånd: ”Min känsla bekräftas av deras svar. De nås inte av svenska medier, av myndigheters uttalande och regeringens beslut.” 

Sverige är ett invandrarland. Det betyder att kommuner, regioner och myndigheter inte bara kan göra som man alltid har gjort vid kriser. Om informationen inte når fram till vissa grupper är det vid en pandemi ett hot mot alla. 

Misstror skriftlig information

Att Sveriges befolkning inte är homogen betyder också att myndigheterna måste kommunicera på fler sätt. Den informationsbroschyr som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska skicka ut till alla hushåll lär få begränsat genomslag i grupper som misstror skriftlig information. 

”Jag kommer från ett land där nyheter sprids muntligt, men jag kom till ett land där människor läser tidningar och skickar skriftliga meddelanden. Nästan varje dag får jag brev från olika myndigheter. Det är en helt ny kontaktform för mig. Den gör mig förvirrad”, skrev svensksomaliske Abdi Noor Mohamed i antologin ”Klanen”. I det somaliska samhället är den muntliga traditionen stark. Därför är det illa att informationsnumret 113 13 bara tar emot samtal på svenska.

Privata initiativ – som sajten tellcorona.com och Expressens artiklar på arabiska och somaliska – gör sitt bästa för att sprida livsviktig information. Men de kan inte ta myndigheternas ansvar. 

Att få information om hur man ska skydda sig själv och andra mot covid-19 är en fråga om liv och död.