Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Det är inte bara i Ystad som skyddsnätet brister

Nationalekonom: Politikerna ägnar sig åt symbolfrågor.
När kommuner drar ner på socialtjänsten ökar risken att utsatta barn faller igenom skyddsnätets yttersta maska. Foto: COLOURBOX

Det är inte bara i Ystad som orosanmälningar misskötts. När kommunernas ekonomi pressas kan problemen växa.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

När socialtjänsten fick in en orosanmälan från Skatteverket om syskonen i Ystad, tog det 103 dagar innan man gjorde hembesök. Då blev barnen akut omhändertagna.

Denna senfärdighet har upprört många, förståeligt nog. Orosanmälningar är utsatta barns yttersta skydd. ”Det är den sista maskan i skyddsnätet, som inte får brista”, skriver Inspektionen för vård och omsorg, IVO, i en av sina granskningar av kommunernas socialtjänster. 

Fallet i Ystad är unikt, men det är inte unikt att socialtjänster fallerar. Minns Yara, den ensamkommande lilla flickan i Karlskrona som vanvårdades och misshandlades till döds av sin vårdnadshavare 2014, alltmedan orosanmälningar tickade in hos socialtjänsten. Polisen faxade en orosanmälan knappt två veckor före Yaras död - den blev liggande i ett postfack. 

Socialtjänsten fick efteråt skarp kritik, bland annat för bristande rutiner och för att elva olika handledare hade varit inblandade i fallet. Ingen hade helhetsbilden. 

Det saknas erfarna socialsekreterare

Inte heller det är unikt. 2015 konstaterade IVO att många socialtjänster har liknande svagheter: inledande utredningar efter orosanmälningar tar för lång tid, exempelvis. Skyddsutredningar, där det avgörs om ett barn behöver skydd omedelbart, brister. 

Två skäl till problemen är den pressade personalsituationen och, i vissa fall, ansträngd kommunal ekonomi. 

Det har skrivits mycket om bristen på socialsekreterare på senare år. Kommuner har svårt att behålla erfaren personal och lika svårt att hitta ersättare med rätt kompetens. De tyngsta ärendena, barn som far illa, hamnar hos nyutexaminerade som saknar stöd. Risken är stor att de blir utbrända eller säger upp sig.

Hög personalomsättning leder sedan till bristande kontinuitet och risk för att ingen, som i fallet Yara, har den avgörande helhetsbilden. 

Ekonomiskt är många kommuner pressade i dag. I veckan rapporterades att de styrande i Hässleholm har aviserat både stora skattehöjningar och en besparing på socialnämnden med 10 miljoner kronor. Detta samtidigt som socialförvaltningen budgeterar för ökat försörjningsstöd och har fler skyddsplaceringar än någonsin på grund av våld i nära relationer.

Lär av roboten i Trelleborg

”Vi kan varken sluta ge försörjningsstöd eller upphöra med att skydda kvinnor och barn. Vad ska vi då göra mindre av? Vi sitter i en rävsax”, säger förvaltningschefen Sus Lantz till Kristianstadsbladet

Många kommuner är på väg in i liknande rävsaxar. Men orosanmälningar får inte läggas på hög. Kommuner måste satsa på löner och en arbetsmiljö som gör att erfarna socialsekreterare stannar kvar. Man måste tänka nytt, som i Trelleborg, där en robot numera sköter försörjningsstödet. In med all teknik som gör att socialtjänsten slipper ödsla tid på administration. 

Men det kommer förstås inte att räcka. Staten måste öppna sin plånbok och bidra - ordentligt. 

Det går an att stå i riksdagen och högtidstala om barnens rättigheter. Ute i kommunerna står utsatta barns mest grundläggande välfärd på spel.

 

Läs också:

De inlåsta barnen visar varför lagen måste ändras 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!