BEHÖVS. Det behövs investeringar på Västbanken - men då ska det handla om projekt som är till för palestinierna. Här palestinska byggarbetare. Foto: Reuters
BEHÖVS. Det behövs investeringar på Västbanken - men då ska det handla om projekt som är till för palestinierna. Här palestinska byggarbetare.  Foto: Reuters

Det är dags att märka bosättarvarorna

Publicerad
Expressen getinglogga
Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Ibland tycks det som det bara finns två starka institutioner i Israel där någon form av förnuft härskar - säkerhetstjänsten Shin Bet och högsta domstolen. Veckorna som gått har givit syn för sägen.

Premiärminister Benjamin Netanyahu sa gång på gång att EU måste dra tillbaka sin skrivning om att inte ge stipendier och stödja projekt som Israel bedriver på ockuperad palestinsk mark. Det är inte EU:s sak att fastställa gränser, det ska göras i fredsförhandlingar och de blir ännu svårare att få i gång när EU beter sig så här, resonerade Netanyahu.

Han passade också på att hota att dra tillbaka Israels finansiering i EU:s forskningssatsning Horizon 2020. Med tanke på att Israel får tillbaka 1,5 gånger pengarna upplevs det knappast som ett hot.

Netanyahus reaktion var ingenting jämfört med bostadsminister Uri Ariels; han jämförde EU:s formuleringar med judeförföljelserna före Förintelsen.

Klokt nog stod
EU på sig. I går publicerades reglementet för projektsamarbeten med Israel, utan ändringar. Och det innehåller egentligen inga nyheter, i praktiken har det länge varit kalla handen för pengar till israelisk verksamhet på ockuperad mark. Enda skillnaden är att praxisen nu är satt på pränt.

Medan israeliska ministrar larmade och gjorde sig till skrev Yuval Diskin, den förre chefen för Shin Bet, en artikel i Jerusalem Post om hur han fruktar att regeringen Netanyahu snart gör en tvåstatslösning fullständigt omöjlig. För varje ny israelisk bosättning på palestinskt område försvåras en fredsuppgörelse. Och alternativet blir en apartheidstat, där en judisk minoritet styr över ett arabiskt folkflertal, spådde Diskin och vädjade om statsmannaskap så här i sista stund.

Hans artikel publicerades
förra lördagen. På onsdagen gavs byggtillstånd för 732 nya bostäder i Modi'in Illit, en israelisk koloniststad på Västbanken med drygt 50 000 invånare. Men samtidigt fick andra, mer isolerade, bosättningsprojekt nobben.

För övrigt är det inte bara EU som säger nej till att finansiera israelisk närvaro på ockuperad mark. Ägarna till en nybyggd shoppinggalleria i bosättningen Ariel vill gärna ha dit McDonalds. Men burgarjätten vill inte vara där; gärna i Israel, men bara inom de gränser som gällde före 1967.

Det behövs investeringar på Västbanken. Men då ska det handla om projekt som är till för palestinierna. Ett sådant, av stort symbolvärde kan vara på gång i Ramallah. Ikea för samtal om att öppna en blågul lada där. Med tanke på den palestinska byggboomen finns det ytor att fylla.

Nu är det dags för EU, och Sverige, att ta nästa steg för att visa Israel att bosättningspolitiken är ohållbar - genom att införa märkning av varor som kommer från ockuperade områden. Då kan europeiska konsumenter i (brist på) handling visa syn på politiken.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag