Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Den svenska modellen: En grund själ i en rund kropp

Svenska barn rör sig rekordlite och sitter framför skärmar rekordmycket.
Foto: Shutterstock / Shutterstock

Svenska barn rör sig rekordlite och sitter framför skärmar rekordmycket. Vems fel är det?

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

”Jag är faktiskt lite förvånad över de tydliga sambanden vi ser i våra studier mellan skärmtid och ohälsa.” 

Så sade Gisela Nyberg, lektor vid Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm (GIH), till Dagens Nyheter den 22 december.  

Ett forskarteam på GIH har undersökt sambandet mellan skärmtid och fysisk kondition hos 1 100 barn i 13-14-årsåldern. Slutsats: ju mer stillasittande barnen är, desto sämre kondition har de.

Det är ju ingen braskande nyhet att soffpotatisar får dålig kondis. Men är det skärmarna som orsakar stillasittandet? Eller är det snarare så att barn och unga som ogillar att sporta och röra på sig, ägnar mer tid åt skärmverksamhet?

Enligt Statens medieråds forskningsgenomgång leder dessvärre inte mindre skärmtid automatiskt till mer fysisk aktivitet. Drömmen om att barn ska studsa upp ur soffan och känna ett plötsligt sug efter att spela fotboll om föräldrarna stoppar undan mobil och dator – det är mest en dröm.

Vill man få barn att röra på sig mer är det fotbollen eller judon eller simningen, alltså den fysiska aktiviteten i sig, som föräldrar bör fokusera på, lyder rådet. 

Det är hemskt om dagens unga inte får träna upp den förmågan.

Med detta sagt så finns det goda skäl att begränsa skärmtiden. Den digitala världen är oemotståndlig med sina ögonblickliga, ändlösa kittlingar av belöningssystemet, vare sig det handlar om datorspel eller om att bli lajkad i sociala medier.

Barn kan känna en djupare tillfredsställelse av icke skärmrelaterade aktiviteter – men i efterhand, säger Martin Forster, barnpsykolog och forskare vid Karolinska institutet, till DN:  

”Problemet är trösklarna, hur snabb tillfredsställelsen kommer. Tyvärr är vi är dåliga på långsiktiga belöningar, och väljer i stället lågt hängande frukt.”

Detta är lika oroande som dålig kondition. Förmågan att skjuta upp belöningar, göra det som är trist eller kämpigt just nu för att uppnå något bättre senare, är en viktig förutsättning för att lyckas med livet.

Det är hemskt om dagens unga inte får träna upp den förmågan. Hemskt på ett individuellt plan och på samhällsnivå.

Det är inga hälsosamma ytterpositioner.

En av de mest civiliserande och tillfredsställande konster som förtvinar i Sverige är bokläsning. Att läsa en bok ger ingen kick i belöningssystemet från sidan ett, och det är kämpigt att öva upp verklig läsförståelse. 

Andelen unga som läser varje dag har minskat drastiskt, samtidigt som den andel som tycker att de läser för lite, har ökat. Något drar dem ifrån läsningen, alltså. Förmodligen den digitala världens lockelser. 

Svenska barn sitter framför skärmar mer än 45 timmar i veckan, mer än i något annat OECD-land, undantaget Danmark. Och de ligger samtidigt i botten när det gäller fysisk aktivitet, enligt en WHO-studie

Det är inga hälsosamma ytterpositioner.

När sådana rön kommer pekar många mot skolan: Fixa det! Och visst, skolan kan förbättra läsförståelsen genom att ligga förbaskat lågt med digital undervisning. Men svenska barn ligger i topp – alltså även före Danmark – vad gäller skärmtid utanför skolan. 

Och självklart ska det vara bra och gott om gympa i skolan. Men svenska barn rör sig allra minst på helgerna, enligt GIH-studien.

Det är uppenbarligen föräldrarna som sitter på nyckeln om barnen ska få en sund själ i en sund kropp.