Tre folkomröstningar om oberoende har alla lett till besvikelser. Ensam är inte stark.
Tre folkomröstningar om oberoende har alla lett till besvikelser. Ensam är inte stark.

Den stora baksmällan efter nationalismfebern

Publicerad

Euforin blev kortvarig för katalaner, kurder och britter. Alla får de nu bittert erfara att separatism ofta kostar mer än den smakar.

Expressen getinglogga
Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Under loppet av drygt ett år har tre avgörande folkomröstningar hållits. Den 23 juni 2016 röstade britterna för att lämna EU. Den 25 september i år röstade kurderna för att bryta sig loss ur Irak och den första oktober vann jasidan i folkomröstningen om ett självständigt Katalonien. 

Men segerfesterna har snabbt övergått i svåra baksmällor. De senaste dagarna har Spanien upplöst den katalanska regeringen och riksåklagaren planerar att ställa de ansvariga inför rätta.

I söndags protesterade runt 300 000 personer i Barcelona emot parlamentets beslut att utropa självständighet. En färsk opinionsmätning visar att 55 procent av katalanerna motsätter sig självständighet medan bara 41 procent är för. 

Det understryker det bisarra i separatisternas anspråk. De har inte bara agerat i strid med Spaniens konstitution; de har inte ens det egna folket med sig. Entusiasmen har knappast ökat av det faktum att mer än 1500 företag har valt att lämna Katalonien.

Kurderna gjorde en katastrofal felkalkylering

Kurdernas bevekelsegrunder är lättare att sympatisera med i ljuset av Saddam Husseins brutala styre. Men beslutet att driva fram en folkomröstning om självständighet har likväl visat sig vara en katastrofal felkalkylering. 

På bara några veckor har det mesta som kurderna byggt upp raserats. Irakiska trupper återtog den oljerika Kirkukprovinsen i en blixtoffensiv som knappt mötte något motstånd alls. 

Kurderna har nu förlorat nära 40 procent av de territorier som de tidigare kontrollerade. Bitterheten mellan de rivaliserande partierna KDP och PUK är djupare än på länge. Ovanpå detta avgick presidenten Masoud Barzani överraskande i söndags och det kurdiska parlamentet stormades av en uppretad mobb.

Sällan har segerrusiga förhoppningar grusats så snabbt och skoningslöst.

Efter Brexit kommer "Bregret"

Slutligen har vi Brexit - britternas olycksaliga beslut att lämna EU i mars 2019. Stödet för att lämna unionen minskar nu och det talas om "bregret", det vill säga en ånger över folkomröstningsresultatet.

Förhandlingarna med EU går trögt och det blir alltmer uppenbart att priset för att stå utanför unionen kommer att bli högt för Storbritannien. 

Separatismens baksmälla är således påtaglig över hela linjen. Lärdomarna är tydliga: Det har målats upp orealistiska bilder av oberoendets fördelar och av den egna förhandlingsstyrkan. Folkomröstningarna har dessutom sått split inom befolkningen. Människor har ställts emot varandra; i stället för en enig nation har man skapat ett polariserat samhälle.

Nationalismens sötma är förrädisk. Visst kan det finnas exempel där självständighetssträvandena är både rimliga och realistiska. Men alltför ofta slutar utbrytningsförsök i krig och besvikelser.

Låt oss hoppas att efterbörden av dessa tre folkomröstningar kommer att minska separatismens lockelse framöver.

 

 Läs också: Alla blir förlorare på spansk skilsmässa

Relaterade ämnen
Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag