Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Den nya analfabetismen är en kris för hela Sverige

Barn måste lära sig att skriva från grunden - med papper och penna. Så blir de närbekanta med, erövrar, bokstäver och språk.Foto: Anna Olsson
Foto: Colourbox / lev dolgachov

Skola och gymnasium vinkar förbi elever utan att lära dem att läsa och skriva. När de unga ska börja jobba uppstår stora problem - för oss alla.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Under pandemin har språkproblem inom äldreomsorgen uppmärksammats. Personal har haft svårt att ta till sig livsviktig information om smitta och hygien. 

För de arbetsgivare som har lyckats med att mota smittan har effektiv information till personalen varit ”en stor framgångsfaktor”, konstaterar Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, i en rapport. Medarbetare med annat modersmål har fått särskilt stöd.

Men vad händer med ett modernt informationssamhälle som Sverige om inte barnen lär sig språket ordentligt redan i skolan? 

En ny UR-dokumentär, Skrivglappet, skildrar de problem som uppstår när unga med undermåliga svenskkunskaper kommer ut på arbetsmarknaden efter gymnasiet. För arbetsgivare, offentliga som privata, kan det innebära merarbete, säkerhetsrisker och ekonomiska bakslag.

På samhällsnivå kan språkproblem få fruktansvärda konsekvenser.

En del har inrättat egen ”språkskola” för att göra nyanställda arbetsdugliga. Nästan hälften av de arbetsgivare som tillfrågats av UR har valt bort sökande på grund av språkofärdighet.

På högskola och universitet uppger samtidigt sju av tio lärare att många studenters skrivförmåga inte håller måttet för akademiska studier. Studenterna själva blir chockade när de får underkänt. 

De har grundlurats av förbivinkande lärare genom hela sin skoltid.

På samhällsnivå kan språkproblem få fruktansvärda konsekvenser:

”Bristande meningsuppbyggnad och felstavning har lett till att felaktiga läkemedel skrivits ut” säger en arbetsgivare till UR. 

”Det har fått juridiska följder när en beskrivning har varit omöjlig att förstå”, uppger en annan.

Att bryta obildningens dödsspiral är en ödesfråga för välfärdslandet Sverige. 

De lärare som inte själva behärskar svenska på riktigt måste vidareutbildas.

Vi kan lära av andra länder. I Finland har man exempelvis speciallärare som ”turnerar” och ingriper så fort de upptäcker en elev som inte hänger med i läsning och skrivning. Extrainsatser sätts in genast.

Norge har haft sin egen ”Pisachock”, berättar Skrivglappet, vilket ledde till att skrivande gjordes till en ”nyckelkompetens”. Det innebär bland annat att alla lärare har blivit ”skrivlärare”: I varje ämne och årskurs ska skrivandet utvecklas och förfinas.

Svenska skolbarn måste träna på sitt skrivande – med penna och papper. Det är så man erövrar bokstäverna och språket. De måste lära sig grammatik, drillas i genuin läsförståelse och bygga ett ordförråd. Omfattande läsning av böcker – inte korta texter på nätet – är central. 

Lärarrollen måste förändras. Pedagoger som tycker att grammatik och rödpenna är fascism bör byta jobb. De lärare som inte själva behärskar svenska på riktigt måste vidareutbildas. 

Den goda nyheten är att det går att bryta spiralen, påpekar läraren och debattören Filippa Mannerheim i Skrivglappet: Svensk skola har fungerat bra förr, vi har metoderna för att lära barn att läsa och skriva. 

Vi kan göra det igen.