Liten demonstration i Örebro. Foto: Scanpix
Liten demonstration i Örebro. Foto: Scanpix

Demonstranterna representerar få

Publicerad
Ett TT telegram inkom fredag eftermiddag:
"Strax efter klockan två började ungefär 300 personer att vandra ifrån Islamska Kulturcentret på Storgatan i Örebro mot Nerikes Allehandas redaktion".
Expressen getinglogga
Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.
Den ”stora demonstrationen”, som det tidigare pratades så mycket om, lockade alltså till sig så få som 300 personer i Sverige. Tack, ridå. Jag har sagt det förr och säger det igen: förhållandevis få eldar upp sig för några karikatyrer, även om vi nu ser arga reaktioner i den muslimska världen. Med dåligt ritade flaggor och med paroller som ”Down with Sweden” och ”Death to Larish” , kräver demonstranterna en ursäkt och att de ”skyldiga” ska straffas.

Glöm då inte att de representerar väldigt få. För varje gång jag skriver texter om att yttrandefriheten går före muslimers kränkta känslor hör många av sig. Om det är arga muslimer som reagerar? Nej då, inte alls.
Snarare skriver folk att ”Hoppas du inte får dödshot nu!”, ”Modigt, stå på dig!”, ”Har du fått en fatwa?”.
De arga reaktionerna är däremot nästintill obefintliga. Visst finns det enstaka stollar, såsom idioterna som dödshotar Lars Vilks, men i övrigt är föreställningen om mängder av ”extremt sårade muslimer som inte kan behärska sig” klart överdriven.

Dessvärre spär en del ilskna religiösa företrädare på fördomarna. En av dem är Jamal Lamhamdi, huvudarrangör för demonstrationerna i Örebro, som säger att ”Det är mycket starka känslor, det här berör varje muslimsk individ”.
Lamhamdi kanske tror sig ha ett sjätte sinne som ger honom kunskap om alla muslimers känslor, men det har han förstås inte. På liknande sätt resonerar ordförande för Sveriges Unga Muslimer, Abdulkader Habib, som i tv säger att ”alla muslimer” känner sig kränkta. Givetvis utan en kritisk motfråga från Aktuellts Jarl Alfredius.
De flesta muslimer visar tvärtom i sina handlingar att de har bättre saker för sig än att jaga upp sig över några satiriska karikatyrer.
En majoritet av dem som har flytt från diktaturer ser snarare att religioner – och alla politiska ideologier för den delen – får kritiseras.
Rätten till religionsfrihet och rätten att häda religioner hör ihop. Yttrandefrihet har aldrig inneburit att vi kan välja ”trevliga åsikter” utifrån en enskild grupp, och förbjuda ”otrevligheter” enligt densamma.
Demonstranterna som kräver förbud mot karikatyrer borde tänka ett varv till; i ett samhälle där moskén är en självklar del är också religionskritiken det.

Ytterligare en grupp som borde ta sig en funderare är de tyckare och skribenter som skäller sig hesa på Vilks; de som verkar tro att just muslimer inte tål karikatyrer och därför ska ”skonas” från allt som de kan tänkas bli upprörda över.
Ja, för det vet vi väl att muslimer får ”ont i hjärtat”, så fort kritik riktas mot Islam? Vad är det, om inte ett kolonialt förhållningssätt? Behandla muslimer som alla andra i stället!
Det gör åtminstone Nerikes Allehanda med flera tidningar, och vänstertidningen Mana som tänker publicera hundteckningarna. De låter inte några odemokratiska fundamentalister diktera villkoren. Manas motivering lyder att det ”...inte är bilderna i sig som kränker muslimer, utan det är den förmodade reaktionen hos muslimer” som är kränkande.

Helt riktigt. Den skeva bilden av muslimer – som en del fundamentalistiska muslimer dessvärre bekräftar gång på gång – är de förolämpande karikatyrerna i sammanhanget. Vilks rondellhundar kommer inte ens i närheten.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag