De rödgröna tänker gå till val på lättsinne

Foto: ANDERS WIKLUND/TT / TT NYHETSBYRÅN
Foto: FREDRIK SANDBERG/TT / TT NYHETSBYRÅN

Miljöpartiet vill helt slopa karensdagen, och flera tunga S-distrikt reser samma krav inför kongressen. Lättsinnet har gjort comeback i svensk politik.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Striden om karensdagen har pågått sedan början av 1980-talet. År 1987 avskaffades den samtidigt som ersättningsnivån låg på 100 procent. Det tog en ände med förskräckelse. 

Sjuktalen rusade, vilket tvingade fram flera åtstramningar. I april 1993 återinförde Bildt-regeringen karensdagen, och den har blivit kvar sedan dess. Numera heter det dock inte karensdag, utan karensavdrag, och baseras på den genomsnittliga inkomsten under en arbetsvecka. På så vis drabbas exempelvis inte undersköterskan på ett nattskift orimligt hårt av att bli sjuk.

Under pandemin pausades karensavdraget tillfälligt i syfte att hejda smittspridningen. Det var ett klokt beslut – ett av de bästa rentav i den svenska coronahanteringen. Men när restriktionerna nu har hävts är det logiskt att även detta undantag har plockats bort.

Kritiken har dock inte låtit vänta på sig. I helgen beslutade Miljöpartiet på sin kongress att driva kravet att karensavdraget ska slopas helt och hållet.

”Vi ska inte ha ekonomiska system som tvingar människor att gå till jobbet sjuka”, kommenterade språkröret, Per Bolund, beslutet. 

Ursäkta? Menar Bolund på allvar att personal i exempelvis hemtjänsten är tvingade att gå till jobbet sjuka och smitta ner sina brukare? Det ifrågasätter inte bara personalens moral, utan också deras förmåga till ekonomisk planering. 

Det är arbetsgivaren som betalar sjuklönen de första 14 dagarna, med ett undantag – den första dagen. Det är en rimlig självrisk i sjukförsäkringen. Vi har redan prövat alternativet och vet vilka följder det riskerar att få.

Men är det inte synd om dem som jobbar inom vården och omsorgen, och löper större risk än andra att smittas på jobbet? Jo, det kan man tycka. Samtidigt har många av dessa grupper redan en hög sjukfrånvaro, och den skulle sannolikt dra i väg ytterligare om karensavdraget slopades. Då skulle arbetsmiljön bli ännu mer pressad för exempelvis undersköterskor inom äldreomsorgen, vilket skulle riskera att skapa ännu högre sjukfrånvaro.

All sjukfrånvaro handlar inte om smittor, utan även om sådant som stress, psykisk ohälsa och annat längs en mer glidande skala.

Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) har öppnat för att personer i kontaktyrken ska kunna undantas från karensavdraget. Men det skulle öppna för en ändlös definitionsstrid.

Efter att självskrivna grupper som lärare och omsorgspersonal har beviljats sitt undantag skulle andra yrkesgrupper rada upp sig och kräva samma klassning: Borde inte också flygvärdinnor, optiker, butikspersonal, mäklare, socialsekreterare och så vidare omfattas?

Dagens utformning av karensavdraget behöver inte vara hugget i sten. Man skulle kunna överväga en lösning där karenavdraget delas på fler dagar för att minska skillnaden mellan dag ett och två i en sjukskrivning.

Men en självrisk behöver finnas kvar i systemet. Den läxan borde Sverige ha lärt vid det här laget.