Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

De rödgröna har mycket att lära av Boris Johnson

Boris Johnson har pedagogiskt förklarat varför ökad cykling gynnar även dem som inte trampar själva. “Det innebär mindre föroreningar och mindre buller för alla. Det innebär högre omsättning för handlarna. Det innebär färre bilar framför din vid trafikljusen”.Foto: RUI VIEIRA / AP TT NYHETSBYRÅN

Den konservativa premiärministern har en betydligt bättre politik för cykling än S-MP-regeringen.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Trafikborgarrådet Daniel Helldén, MP, framställs i svensk debatt stundtals som någon slags tvåhjulad extremist. Han vill ju bygga ut cykelbanor och ta bort p-platser på Stockholms gator.

Men blickar man ut över världen ter sig Helldén snarare som en mainstreampolitiker. Socialisten Anne Hidalgo blev nyligen omvald till Paris borgmästare med löftet att ta bort 72 procent av alla gatuparkeringar och bygga cykelvägar längs stadens samtliga gator.

Begränsar man jämförelsen till corona-utbrottet har den svenske miljöpartisten rentav hamnat på efterkälken. Milano, Berlin, Budapest och New York är bara några av de städer som – till skillnad från Stockholm – har försökt göra minskningen av biltrafiken under pandemin permanent genom att ge mer utrymme till cyklister och fotgängare.

En politiker som tidigt vurmade för cykling är konservativa Boris Johnson. Under sin tid som borgmästare i London byggde han många mil supercykelvägar och syntes själv ofta på sadeln. Det engagemanget har han behållit som premiärminister.

Ökad cykling är en av hörnpelarna i det program för förbättrad folkhälsa som han presenterade tidigare i veckan. Det högt uppsatta målet är att genomföra ”den mest radikala förändringen av våra städer sedan massbilismens ankomst”.

Boris Johnson använder sin makt för att genomföra förändringar som bara kan ske på nationell nivå. Han vill ändra i trafiklagstiftningen för att underlätta för cyklister och fotgängare, villkora satsningar på nya motorvägar med att det även byggs cykelbanor och se till att de nya cykelvägar som finansieras verkligen håller hög kvalitet.

Statliga Trafikverket planerar för nya cykelvägar med livsfarliga korsningar.

Kort sagt, han genomför mycket av det som den svenska regeringen har misslyckats med. Under den rödgröna regeringen har Trafikverket tillåtits fortsätta bygga bort cykelmöjligheterna längs många mil landsväg. Några initiativ till lagändringar för att tillåta cykling mot enkelriktat, som i merparten av Europa, har inte tagits. Samtidigt har viktiga satsningar på cykling strukits ur infrastrukturplanen. Däremot har mycket prestige och en hel del pengar lagts på feltänkta subventioner av elcyklar.

Flera av de åtgärderna som trots allt har genomförts – som införandet av ett kunskapscentrum och en nationell cykelstrategi – saknar dessvärre bett, muskler och tydlig ansvarsfördelning, särskilt om man jämför med vad som nu föreslås i Storbritannien.

Allt är inte nattsvart. Stadsmiljöavtalen har gett statlig finansiering till lokala cykelsatsningar och cyklister har fått laglig rätt att nyttja körbanan även där cykelbanor finns. Men att det överhuvudtaget behövs beror på att dagens cykelbanor är farligt utformade och dåligt underhållna. Några skarpa initiativ för att komma tillrätta med det från regeringens håll saknas. Tvärtom planerar statliga Trafikverket för nya cykelvägar med livsfarliga korsningar.

Den rödgröna regeringen har mycket att lära av Boris Johnson.